FN:s klimattoppmöte i Dubai kan resultera i tuffare formuleringar för att fasa ut fossila bränslen, tror energiforskaren Max Åhman. Men elefanten i rummet – ett datum då fossila bränslen faktiskt förbjuds – blir det troligen inget beslut om.
Allt fler klimatförhandlingar sker numera utanför FN:s regi, till exempel genom klimatklubbar, mellanstatliga förhandlingar och branschsamarbeten. Men FN:s klimatpanel IPCC och de årliga COP-mötena spelar fortfarande en viktig roll.
Dessa möten är idag de enda globala forumen där regeringar från många av världens länder samlas för att komma överens om åtgärder för att bromsa klimatförändringarna och nå målet i Parisavtalet, det vill säga begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 – 2 grader.
Och i dagsläget är det bara inom FN-förhandlingarna som mindre och fattigare länder kan göra sin röst hörd.
– FN:s klimatarbete går dock långsamt. På så sätt är det bra att vissa starka länder går före. Men för balansens och rättvisans skull behövs FN, säger Max Åhman som är forskare inom miljö- och energisystem vid Lunds universitet.
”Ett globalt Almedalen”
Parallellt med förhandlingarna under COP-mötet, som nu pågår i Dubai, ordnar bransch- och frivilligorganisationer och företag en mängd sidoarrangemang för de många tusen besökarna, ungefär som ett globalt Almedalen för klimatfrågor.
Max Åhman är själv på plats i Dubai för att delta i ett möte om elektrifiering som arrangeras av Business Sweden i ”Svenska paviljongen” samt ett möte om stålindustrin och klimatklubbar.
– Det är väldigt mycket mer privat industri som engagerar sig idag jämfört med för bara några år sedan. Då var företagen nästan helt tysta på dessa klimatmöten.
Hur påverkar förändringen mötena? Finns risk för marknadsföringsjippo?
– Nja, det är ändå bra, sedan måste industrins insatser granskas som alla andra saker. Bättre att de tror på sina satsningar än att de inte tror på det, säger Max Åhman.
Klimatklubbar
Så kallade klimatklubbar är en internationell samarbetsform där likasinnade länder med samma höga klimatambitioner bildar en klubb, och de länder som inte är med beläggs med en utsläppstull. Det ger länder en anledning att se över sina utsläpp.
Tyskland och Chile tog till exempel nyligen initiativ till en ”klimatklubb” med fokus på tung industri och klimat med totalt 33 länder som medlemmar. Ett annat exempel är ” Leadership group for Industry transition” som drivs av Sverige tillsammans med Indien.
Årets möte i Dubai har hittills särskilt uppmärksammats på grund av att olje- och gaslandet Qatar är värd och att förhandlingarna leds av en oljeshejk.
Hur ska det gå till, ett oljeland har väl inget egenintresse av att minska fossilberoendet?
– Vi är fortfarande i ett läge där vi inte kommer att förbjuda fossilt. Men förnybart kommer starkt så också Qatar, Norge och andra oljestater börjar känna en viss press på sig. Det kan vara så att marknaden för olja och gas i EU och USA snart viker. Också Asien börjar titta på elbilar, säger Max Åhman.
Så hur anpassar sig oljestaterna?
– De börjar exempelvis kolla på ”cirkulärt kol”, en teknik som fångar in koldioxid och sedan återanvänder det som råvara till petrokemin. Andra exempel är att de vill diversifiera sin ekonomi, vilket vi bland annat ser i deras intresse i att köpa upp och sponsra fotbollsklubbar och golftourer.
Parallellt finns utmaningar med att oljeproducenter ökar försäljningen till plast- och kemiindustrin, när marknaden för fossila bränslen sviktar.
– Tankarna om ”cirkulärt kol” och investeringar nedströms i petrokemi ses därför av många forskare som en taktik för att försena omställningen, enligt Max Åhman.
Förhandlingarna i Dubai kommer bland annat att handla om koldioxidinfångning, cirkulärt kol och om det behövs ett skarpt slutdatum för användning av kol, olja och gas. Årets klimattoppmöte pågår mellan den 30 november och 12 december.
Artikeln är ursprungligen publicerad på Lunds universitets webbplats.
