Flygbild av delvis nedhuggen skog i tropiskt område.
Avskogning i Trinidad och Tobago. Bild: Renaldo Matamoro, Unsplash.
Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En förhållandevis liten grupp av mäktiga finansinstitutioner, däribland svenska pensionsfonder, kan bidra till att minska riskerna för nya pandemier. Det visar en ny studie.

Smittsamma sjukdomar, framför allt så kallade zoonoser, växer ofta fram som ett resultat av intensiv mänsklig aktivitet.

Zoonoser sprids mellan djur och människa

Liten svart-vit hund, kanske med rabies, sitter på dammig väg.
Bild: jovin kallis, Unsplash.

Många av de allvarligaste utbrotten av smittsamma sjukdomar i Sverige och världen är zoonoser – sjukdomar som sprids mellan djur och människor. Sjukdomarna kan orsakas av smittämnen som virus, bakterier, svampar och parasiter.

Överföringen av smittämnen mellan djur och människor kan ske via:

  • livsmedel, foder eller vatten
  • direkt kontakt med smittbärande djur eller människor
  • bärare (vektorer), som fästingar, knott och myggor
  • föremål eller miljö som förorenats med dessa smittämnen

Klimatförändringar kan driva fram nya infektioner och förändra spridningen av redan kända smittor. Förändringar i djurproduktion, djurtransporter och förändrade förhållanden för vilda djur och sällskapsdjur är andra viktiga faktorer.

I Sverige har flera zoonoser bekämpats via stora insatser. Sverige är fritt från en del zoonoser, som nötkreaturs tuberkulos, brucellos hos idisslare och klassisk rabies.

Källor: Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA

Det kan handla om aktiviteter som avskogning, utökning av jordbruksland och handel med vilda djur. Bland dessa sjukdomar ingår till exempel ebola, men även nya coronavirus.

Granskning av investerare

I en ny studie har forskare kartlagt företag som är verksamma i branscher som kan kopplas till riskområden för nya smittor. Forskarna har sedan granskat vilka aktörer inom finansbranschen som investerar i 99 av dessa företag.

Det visar sig att en handfull aktörer har avsevärda investeringar i företagen. Bland dessa finns stora USA-baserade fondförvaltare och investmentbolag som Blackrock, Vanguard, State Street and T Rowe Price. Men forskarna finner även investerare från den offentliga sektorn och från svenska pensionsfonder. Alla dessa innehar andelar i företag som har verksamhet i kända regionala oroshärdar vad gäller risk för nya smittor.

Bortglömd roll

– Aktörer inom finansbranschen har en viktig men ofta bortglömd roll när det gäller att förebygga uppkomsten av smittsamma sjukdomar, säger Victor Galaz, docent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

– Stora investerare har möjlighet att påverka företag som är verksamma i dessa områden och den påverkan bör användas för att minska risken för nya pandemier.

I artikeln ger forskarna förslag på åtgärder som investerare kan driva igenom. Det kan handla om att återskapa ekosystem, ta fram övervakningssystem för smittämnen och att förbättra sjukvården i lokala samhällen.

Svenska aktörer kan påverka

Studien pekar även ut länder som antingen investerar själva eller är värdar för investeringsbolags huvudkontor. Bland länderna finns Sverige, Norge, Frankrike, Norge, USA och Portugal. Forskarna menar att dessa länder skulle kunna arbeta tillsammans och använda sin finansiella påverkan för att minska riskerna för nya pandemier.

– Bland många andra fruktansvärda effekter som coronapandemin har haft, har det även blivit tydligt att smittsamma sjukdomar kan innebära jättelika ekonomiska kostnader, säger Victor Galaz.

Att investera i branscher som kan snabba på framväxten av nya pandemier är också förenat med avsevärda finansiella risker. Det bör därför, menar forskarna, ligga i investerares och beslutsfattares intresse att agera i tid.

Läs också: Är covid-19 över nu?

Vetenskaplig artikel:

Financial influence on global risks of zoonotic emerging and re-emerging diseases: an integrative analysis, Lancet Planetary Health.

Kontakt:

Victor Galaz, Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet
victor.galaz@su.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera