I Östersjön och insjöar finns en mängd bakterier som kan orsaka sjukdomar. I takt med stigande temperaturer finns en risk att de blir ännu fler, särskilt i områden med brunare vatten. Det visar en avhandling.
En avhandling vid Umeå universitet har kartlagt så kallade patogener i svenska vatten, till exempel bakterier som kan orsaka sjukdomar hos människor.
Forskarna har särskilt tittat på bakterier som kan överleva fagocytos, som är den mekanism kroppens immunceller använder för att ta kål på skadliga bakterier.
– Många bakterier som kan överleva fagocytosen kan orsaka allvarlig sjukdom i människa som exempelvis kolera, pest och legionärssjuka. Med hjälp av nya tekniker kan vi särskilja dessa från deras nära släktingar, säger miljöforskaren Karolina Eriksson som skrivit avhandlingen.
Bakterier kan gynnas av klimatförändringar
Resultaten visar att det finns gott om dessa bakterier i både sötvatten och vatten med högre salthalt. Det finns även en risk att vissa av bakterierna kan gynnas av klimatförändringar, menar forskarna.
Mer om patogener
Patogener är smittoämnen som förekommer naturligt i miljön, ofta inuti amöbor och andra organismer. Men det har länge varit oklart i vilka vatten de finns och hur de gynnas – kunskap som är viktig för förståelsen av hur de kan smitta människor och orsaka sjukdomsutbrott.
Fler smittoämnen i brunt vatten
En viktig upptäckt i studien är att vissa patogener tycks vara vanligare i brunare, så kallat humifierat vatten. Humifieringen ökar i takt med klimatförändringar och ökad markanvändning.
– Både norra Östersjön och många sjöar påverkas redan idag av humifiering, vilket påverkar hela ekosystemen då de gynnar bakterier framför de organismer som lever av solens energi, säger Karolina Eriksson.
Forskarna såg att särskilt legionellabakterier förekom i högre utsträckning i norra delen av Östersjön, men också i inflöden till sjöar där vattnet är humifierat. Ökad humifiering kan i framtiden även leda till mer järn och lägre pH-värde, något som bakterien pseudomonas aeruginosa visade sig vara tålig mot.
Miljöövervakning kan förebygga hot
Forskarna identifierade också organismer i miljön som kan vara värddjur till bakterierna. Det ökar förståelsen för hur bakterier interagerar med ekosystemet.
Karolina Eriksson visar i sin avhandling hur patogener kan identifieras och studeras i sina naturliga livsmiljöer. Om metoden kombineras med miljöövervakning kan miljöfaktorer som gynnar bakterierna upptäckas, menar hon.
– Kontinuerlig och utökad miljöövervakning gör det möjligt att förebygga och agera mot potentiella hot och kan därför vara ovärderlig för samhällets beredskap mot sjukdomar från bakterier som vibrio och legionella, men även mot nya sjukdomar från andra bakterier.
Avhandling:
Bakterier som undkommer predation: Vattenlevande patogener och deras släktingar, Umeå universitet.
Kontakt:
Karolina Eriksson, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, karolina.eriksson@umu.se
