Åderförkalkning är nästan dubbelt så vanligt hos personer som gillar att vara uppe sent på kvällen, jämfört med morgonpigga. Det visar en studie.
Åderförkalkning innebär att fett samlas på insidan av kärlen och blodet får då svårare att passera. Sjukdomen utvecklas under mycket lång tid och ger inga märkbara symtom i början, men kan senare orsaka kärlkramp, blodproppar, hjärtinfarkt eller stroke.
Tidigare forskning har visat att personer med sena vanor har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, men nu visar en studie att dygnsrytmen även påverkar åderförkalkning, som också kallas åderförfettning,
Åderförkalkning undersöktes i studiegrupp
I studien deltog drygt 770 män och kvinnor mellan 50 och 64 år. Graden av åderförkalkning i hjärtats kranskärl undersöktes med datortomografi.
Deltagarna fick själva berätta om de var morgon- eller kvällsmänniskor och gradera sin så kallade kronotyp på en femgradig skala – från extrem morgontyp till extrem kvällstyp.
Mer åderförkalkning bland kvällspigga
I den mest morgonpigga gruppen hade 22,2 procent åderförkalkning. I gruppen extrem kvällstyp var förekomsten av åderförkalkning i kranskärlen högst, 40,6 procent.
– Våra resultat pekar på att kronotypen extrem kvällsmänniska inte bara kan kopplas till försämrad hjärt-kärlhälsa rent generellt, utan också mer specifikt till åderförkalkning i kranskärlen och till den process som leder till åderförkalkning, säger Mio Kobayashi Frisk, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Man skulle kanske kunna tro att skillnaden beror på att kvällspigga får färre timmars sömn än de som lägger sig tidigare. Men sambandet mellan åderförkalkning och dyngsrytm finns kvar även när forskarna jämför människor som sover lika mycket.
Förebyggande behandling
Den statistiska analysen tog hänsyn till en rad andra faktorer som kan påverka risken för åderförkalkning, bland annat blodtryck, blodfetter, vikt, fysisk aktivitet, stressnivå, sömn och rökning.
Men utöver de redan kända riskfaktorerna tycks alltså även den individuella dygnsrytmen ha betydelse för risken att drabbas av åderförkalkning, enligt forskarna.
– Vi tolkar våra resultat som att dygnsrytmen har större betydelse tidigt i sjukdomsprocessen, och därför borde den framför allt vägas in vid förebyggande behandling av hjärtkärlsjukdomar, säger Ding Zou, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Personer som haft hjärtinfarkt uteslöts från studien, vilket innebär att deltagarna var friskare än befolkningen generellt. En annan svaghet med studien är att deltagarna själva angett sin kronotyp.
Mer om studien
Deltagarna fick själva ange sin så kallade kronotyp enligt en femgradig skala: extrem morgontyp, morgontyp i viss grad, varken morgon- eller kvällstyp, kvällstyp i viss grad, eller extrem kvällstyp.
Av de 771 studiedeltagarna angav 144 att de var extrem morgontyp. 128 beskrev sig som extrem kvällstyp.
Var och en av kronotyperna kan sägas ha en genomsnittlig tidpunkt då halva nattsömnen är passerad. En tidigare studie har visat att den tidpunkten inföll klockan 02:55 på natten för extrem morgontyp, och 04:25 för extrem kvällstyp. Övriga kronotyper låg däremellan.
Deltagarna ingår i den större befolkningsstudien SCAPIS som är ett forskningsprojekt inom hjärta, kärl och lungor.
Vetenskaplig studie:
Eveningness is associated with coronary artery calcification in a middle-aged Swedish population, Sleep Medicine.
Kontakt:
Mio Kobayashi Frisk, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, mio.kobayashi.frisk@vgregion.se
Ding Zou, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, zou.ding@lungall.gu.se
