Antalet fästingburna TBE-infektioner som inte upptäcks av vården är mycket högre än man tidigare trott. Det visar en ny studie som undersökt svenska blodgivare.
Fästingburen encefalit, TBE, är en mycket allvarlig sjukdom som ökar i stora delar av Europa. Enligt Folkhälsomyndighetens statistik anmäldes cirka 600 fall av sjukdomen under förra året i Sverige. Det är det högsta antalet hittills under ett enskilt år.
Sjukdomen är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Det innebär att alla TBE-fall som upptäcks ska anmälas till regionens smittskyddsläkare och till Folkhälsomyndigheten. Men personer som bara fått lindriga symtom, eller inga symtom alls, upptäcks inte av vården och hamnar inte i statistiken. Hur stor andel som infekteras jämfört med antalet anmälda fall har därför varit okänt.
Fakta om TBE
TBE är en fästingburen virussjukdom. De flesta som smittas får lindriga besvär, men upp till en tredjedel får en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna.
Symptom vid hjärnhinneinflammation är hög feber, svår huvudvärk, kräkningar, ljus- och ljudkänslighet, förvirring och koncentrationssvårigheter. Ungefär var tionde person som smittas får olika symtom på förlamning. Hjärnhinneinflammation är ett allvarligt tillstånd som kräver vård.
I Sverige finns TBE främst i södra och mellersta Sverige. Allra vanligast är viruset i Stockholms, Södermanlands och Uppsala läns kusttrakter och runt Mälaren. Det finns vaccin som ger bra skydd mot TBE.
Källa: 1177
Blodprover undersöktes
I en ny studie har forskare undersökt blodprover från 2 700 anonyma blodgivare från nio regioner i Sverige. Det har gjorts med en ny metod som utvecklats vid Uppsala universitet. Med hjälp av metoden går det för första gången att effektivt särskilja antikroppssvaret efter en TBE-virusinfektion och det svar en vaccination ger. Därmed har forskarna kunnat kartlägga hur många människor som haft infektionen.
Resultatet visade att andelen blodgivare som tidigare haft en TBE-virusinfektion varierade från en till sju procent mellan de olika regionerna. Baserat på hur många som bor i regionerna uppskattade forskarna att det totalt motsvarar över 160 000 personer i åldersgruppen 15–65 år. Det är betydligt mer än vad tidigare uppskattningar kommit fram till.
– Vi blev väldigt överraskade av att en så hög andel av blodgivarna uppvisade spår av tidigare TBE-virus-infektion. Detta är långt mycket mer än man kunnat ana utifrån antalet rapporterade fall, säger Bo Albinsson som är doktorand vid Uppsala universitet.
Mer forskning behövs om virusets utbredning
Forskarna såg även att andelen blodgivare som vaccinerat sig mot TBE varierade mellan 8,7 och 57 procent i de olika regionerna. Sammantaget motsvarar det över 1,6 miljoner svenskar i gruppen 15–65 år i de undersökta regionerna.
Enligt Tove Hoffman, forskare vid Uppsala universitet, är det anmärkningsvärt att antalet konstaterade TBE-fall ökar trots att det finns en ganska god vaccinationstäckning.
– Det behövs därför vidare forskning kring detta, till exempel genom en noggrann kartläggning av virusets utbredning i olika fästingpopulationer. Våra resultat ger en viktig bakgrund till framtida vaccinationsstrategier och vi anser det mycket värdefullt att överväga inrättandet av ett nationellt vaccinationsregister för TBE, säger Tove Hoffman.
Mer om metoder att upptäcka smittade
Traditionella metoder för att undersöka om någon tidigare har smittats av viruset är inte helt tillförlitliga eftersom även personer som vaccinerat sig mot TBE kan få positiva svar på sådana tester. Exakt hur många som låtit vaccinera sig är heller inte känt eftersom Sverige saknar ett nationellt vaccinationsregister för TBE.
Den nya metoden forskarna har använt kallas TBE-SMIA, suspension multiplex immunoassay. Den har utvecklats på Zoonosis Science Center (ZSC) vid Uppsala universitet i samarbete med klinisk mikrobiologi vid Akademiska sjukhuset.
Vetenskaplig studie:
Seroprevalence of tick-borne encephalitis virus and vaccine coverage of tick-borne encephalitis, Eurosurveillance.
Kontakt:
Tove Hoffman, forskare och laboratorieansvarig vid Zoonosis Science Center (ZSC) vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet, tove.hoffman@imbim.uu.se
Bo Albinsson, doktorand vid Zoonosis Science Center (ZSC) vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet samt läkare vid Akademiska sjukhuset, bo.albinsson@akademiska.se
