Vasaloppsåkare verkar mer sällan än andra drabbas av vaskulär demens och depression. Så här kan det hänga ihop, i hjärnan.
Tomas Deierborg, professor i fysiologi vid Lunds universitet, forskar om inflammation i hjärnan. Han fick en forskningsidé när han själv åkte Vasaloppet och idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, gett resultat om hur träning kan minska risken för flera sjukdomar som drabbar hjärnan.
Fler blodkärl bildas
Tomas Deierborg säger så här om det som sker i hjärnan vid träning:
– Det bildas bland annat fler kopplingar mellan nervcellerna med fler förgreningar och det bildas fler blodkärl som leder till ökat blodflöde. Musklerna bildar en mängd olika tillväxtfaktorer som också har en gynnsam effekt på många viktiga funktioner i hjärnan.
Det i sin tur har en positiv effekt på koncentrationsförmåga, minne och inlärningsförmåga. Vi blir mer alerta och mår bättre.
200 000 Vasaloppsåkare i fokus
I studier, baserade på underlag från Vasaloppsregistret, har Tomas Deierborg och forskarkollegor utgått från cirka 200 000 personer som åkte Vasaloppet mellan 1989 och 2010. Dessa har jämförts med lika många från övriga befolkningen, en så kallad kontrollgrupp. Kontrollgruppen har matchats mot Vasaloppsåkarna så att man jämför personer av samma kön, i samma ålder och boenderegion.
Samtligas hälsoutveckling har följts med utdrag från nationella patientregistret och forskarna har kunnat se flera intressanta samband.
Halverad risk för vaskulär demens
– Vi såg att Vasaloppsåkarna hade en halverad risk att drabbas av vaskulär demens men risken för att drabbas av Alzheimers sjukdom påverkades inte, säger Tomas Deierborg.
Vid vaskulär demens, eller blodkärlsdemens, drabbas kärlen och blodförsörjningen till hjärnan. Det är den näst vanligaste demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom.
Eftersom fysisk aktivitet ökar blodflödet minskar det risken för vaskulära skador, både i hjärnan och i resten av kroppen. De molekylära processerna bakom Alzheimers sjukdom ser helt annorlunda ut, vilket skulle kunna vara förklaringen till att ingen skillnad i detta fall syns mellan Vasaloppsåkare och kontrollgruppen.
Mindre depression hos skidåkarna
Ett annat intressant resultat som forskarna har kunnat utläsa är att risken för depression bara var hälften så stor hos Vasaloppsåkare jämfört med övriga befolkningen. Detta gällde både för kvinnor och män men forskarna kunde också se att risken för depression minskade ytterligare hos män med de snabbaste åktiderna, men inte hos kvinnor.
– Vi kan bara spekulera i varför det är så. En möjlig förklaring skulle kunna vara att det faktiskt finns ett mörkertal bland män när det gäller psykisk ohälsa, att de inte söker vård i samma utsträckning som kvinnor, säger forskaren Martina Svensson, vars doktorsavhandling byggde på material från Vasaloppsstudien.
– Men vi får inte glömma att dessa resultat bygger på data hämtade mellan 1989 och 2010. Skulle vi göra analysen med data fram till 2022 skulle det kanske ändras, för stigmat för män att söka vård när de mår psykiskt dåligt har förhoppningsvis minskat.
Omvänt för ångest och bipolär sjukdom
Martina Svensson berättar vidare att det för ångest och bipolär sjukdom kunde ses ett omvänt mönster, hos kvinnor, mellan fysisk prestation och risk för respektive sjukdom. Högpresterande kvinnliga åkare löpte högre risk för att senare få diagnoserna ångest eller bipolär sjukdom.
– Jag tror därför att det inte bara handlar om att män söker vård mindre, utan också om någon slags sårbarhet hos högpresterande kvinnor av skäl som vår studie inte är designad för att kunna undersöka, säger Martina Svensson.
– Att det finns en massa annat som kan skilja sig mellan könen och som kan ha att göra med hur samhället är uppbyggt. Denna tendens tror jag är mycket viktig att undersöka i framtida studier.
Senare start för Parkinsons sjukdom
Parkinsons sjukdom är ytterligare ett exempel på sjukdom i hjärnan som påverkas av fysisk aktivitet. Här kan det vara så att det handlar om en minskad risk att drabbas på grund av fördröjning, att man insjuknar senare i livet.
– Vi känner inte till mekanismerna bakom detta men det skulle kunna förklaras med att den som är fysiskt aktiv bygger upp en ”motorreserv” och kan därför behålla sin rörelseförmåga längre, trots att det redan finns sjukliga förändringar i hjärnan, säger Tomas Deierborg.
Svårt att fastslå orsak och verkan
Resultaten från de olika studierna baserade på Vasaloppsregistret pekar alltså på många samband mellan träning och risken att drabbas av olika sjukdomar. Men det är en så kallad epidemiologisk registerstudie som bara visar statistiska samband och därför inte säger något om orsakssamband.
Tomas Deierborg tror att kopplingen mellan träning och hälsa hänger ihop med att de som åker Vasaloppet i större utsträckning än andra har valt en fysiskt aktiv och sund livsstil.
Vätternrundan ska med
Forskarna planerar att forska vidare i ämnet, dels genom att göra ett nytt och större uttag från Vasaloppsregistret för tiden 2010 till 2022, dels genom att inkludera fler lopp för att få större underlag, som Vätternrundan.
– En del av de sjukdomar som drabbar hjärnan får man först som äldre och då är det bra att ha lagt till ytterligare 12 år i studien. Vi kommer även att samköra med andra register. Vi hoppas att vi kommer att hitta intressanta svar som inte synts i det tidigare materialet, säger Tomas Deierborg.
Text: Eva Bartonek Roxå. Texten publicerades ursprungligen i Vetenskap & Hälsa.
