Arkeologer kan nu bekräfta att en stenkammargrav i Tiarp är en av de äldsta som hittats i Sverige och Skandinavien. Flera skelettdelar från de begravda människorna saknas, något som är en gåta för forskarna.
I somras grävde arkeologer ut en stenkammargrav i Tiarp nära Falköping i Västergötland. Deras bedömning är att graven stått orörd sedan stenåldern.
– Det är en tidig grav som dateras till yngre stenåldern, 3500 före Kristus, säger Karl-Göran Sjögren som är arkeolog vid Göteborgs universitet.
En av de äldsta stenkammargravarna
Falbygden är känd för att ha många spår efter stenåldersmänniskor. Här finns över 250 gånggrifter, det vill säga stora gravar byggda av stenblock.
– Men den här stenkammargraven är äldre. Ungefär 200-150 år äldre än gånggrifterna, vilket gör den till en av de äldsta stenkammargravarna i Sverige och även i hela Skandinavien, säger Karl-Göran Sjögren.
Gravens konstruktion utmärker sig också på ett annat sätt.
– Det finns en liten nisch i varje ända. Detta är unikt för gravarna i Falbygden, säger Karl-Göran Sjögren.
Delar av skelett saknas
Forskarna har nu gått igenom materialet från graven. De konstaterar att här finns ben från händer, fötter, tänder och fragment av revben. Däremot saknas kranier och större ben som lårben och armar.
– Det här skiljer sig från hur det brukar se ut i megalitgravar, alltså stenkammargravar från yngre stenåldern. Vanligast är att de små benen från fötter och händer fattas.
– Kranier och större ben har försvunnit från gravarna. Vi vet inte om det har att göra med begravningsritualer eller hur det kommer sig, säger Karl-Göran Sjögren.
Tolv människor i graven
Benfynden har analyserats vid Lunds universitet. Det rör sig om minst tolv människor, både spädbarn och äldre. Men varför de dött vet inte arkeologerna ännu.
– Vi har inte sett några skador på de begravda, så därför tror vi inte det handlar om våld. Men vi fortsätter med dna-undersökningar och de kommer visa om människorna haft några sjukdomar, säger Karl- Göran Sjögren.
Fortsatta analyser kommer också att kunna besvara frågor om personerna i graven var släkt med varandra.
Var troligtvis jordbrukare
Jordbruket kom till Falbygden cirka 4000 före vår tideräkning, det vill säga cirka 500 år innan graven i Tiarp byggdes. Med all säkerhet var även personerna som begravdes i stenkammargraven jordbrukare.
– De har försörjt sig på sädesodlling och husdjurshållning och druckit mjölk från korna, säger Karl-Göran Sjögren.
Graven i Tiarp hittades 1929 och har undersökts vid flera tillfällen. Den arkeologiska utgrävningen sommaren 2023 gjordes i samarbete mellan universiteten i Göteborg och Kiel.
Vetenskaplig studie:
Tiarp Backgården. An Early Neolithic Dolmen in Falbygden, Sweden and Early Megalithic Tombs in South Scandinavia and Northern Central Europe, Journal of Neolithic Archaeology.
Kontakt:
Karl-Göran Sjögren, arkeolog vid institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet, karl-goran.sjogren@archaeology.gu.se
