Gymnasieelever sökte mer sällan hjälp för psykisk ohälsa när de studerade hemma under pandemin, enligt en ny studie.
– Vi tror att det kan finnas en viss grupp som mår sämre av att vara på skolan och därmed gynnades av att vara hemma, säger Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi.
Från mitten av mars till mitten av juni 2020 fick svenska gymnasieelever distansundervisning, framför allt de på teoretiska programmen.
Skillnad i hur många som sökte vård
Under samma period minskade dessa gymnasieelevers vård för psykiatriska tillstånd med drygt fyra procent – jämfört med högstadieelever som fortsatte gå till skolan som vanligt.
Skillnaden kvarstod i minst 21 månader efter att skolorna hade öppnat igen.
Det visar en studie från Uppsala universitet och Stockholms universitet. Allt pekar på att det handlar om en faktisk minskning av psykisk ohälsa, enligt forskarna, som framför allt har tittat på vård för ångest och depression.
Minskad stress kan vara förklaring
Studien kan inte förklara varför distansundervisning kan kopplas till en minskning av vård för psykiska besvär. Dock finns, enligt forskarna, flera möjliga förklaringar: Minskad stress, mer flexibla scheman, minskad social press och möjligen minskade upplevda krav på akademisk prestation.
– Vi tror att det kan finnas en viss grupp som mår sämre av att vara på skolan och därmed gynnades av att vara hemma. Det kan vara ungdomar som upplever mycket stress i skolan, säger Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Farhågor om psykisk ohälsa
I början av pandemin rapporterades i medier om exempelvis enkäter som pekade på att skolstängningar kunde ha negativ effekt på barns och ungdomars psykiska hälsa.
– Det var väldigt mycket sådana farhågor från början, säger Helena Svaleryd.
– Men det beror ju också på vilka åldrar man tittar på. I en del andra länder finns studier som pekar på försämrat upplevt mående vid skolstängningar, men då har det framför allt handlat om yngre barn.
Det finns också studier som visar på motsatsen. En ännu opublicerad studie från USA, till exempel, visar att självmorden sjönk när skolor stängde.
Det finns forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa under pandemin, men mycket lite forskning om hur skolstängningar kan ha påverkat psykisk hälsa, tillägger Helena Svaleryd.
Ingen propp som släppte
Den stora frågan i den aktuella studien var huruvida gymnasieungdomarnas minskade vård under distansundervisningstiden kunde bero på att vården då var mer otillgänglig. Och om det därmed skulle uppstå något slags ”ketchupeffekt” senare, med fler ungdomar än vanligt som behövde hjälp.
– Men vi såg inget sådant uppdämt behov i vår studie. Vi såg inte att det blev fler vårdbesök efter att skolorna öppnade igen, säger Helena Svaleryd.
I och för sig gjorde distansundervisningen att elevhälsan blev mer svårtillgänglig för många. Men forskarna såg samtidigt en betydande minskning av akuta vårdkontakter under tiden med distansundervisning.
– Detta tyder på att det inte är försämrad tillgänglighet som ligger bakom minskningen. Om ungdomar inte fick kontakt med vården via normala kanaler, som skolhälsan, så borde vi kunna se att de sökt akut eller oplanerat i högre utsträckning. Istället ser vi alltså motsatsen, säger Helena Svaleryd.
En annan alternativ förklaring till de minskade vårdkontakterna skulle kunna vara att de nationella proven ställdes in. Men de nationella proven ställdes in även på högstadiet och där syntes ingen minskad vård för psykisk ohälsa.
Distansundervisning fortsatte delvis
Nedgången i vårdbesök under distansundervisningen kan alltså ha berott på att en del ungdomar mådde bättre hemma än i skolmiljön. Trots det syntes ingen uppgång i vårdbesök igen när skolorna åter började fungera ”som vanligt” och elever inte kunde plugga hemma på samma sätt längre. Hur hänger det ihop? Ja, det är inte helt lätt att veta, eller mäta, säger Helena Svalerud.
– Men man skulle kunna tänka sig att trenden höll i sig eftersom många skolor delvis fortsatte med distansundervisning. En del hade distansundervisning någon eller några dagar i veckan under ganska lång tid. Det kan ha varit gynnsamt för en del elever.
Sverige sticker ut
Sverige sticker ut bland grannländerna vad gäller graden av vård och medicinering på grund av psykiatriska tillstånd. Tydliga svar på vad skillnaden beror på saknas än så länge.
– Den här studien visar att en bidragande faktor kan vara skolmiljön. Mer allmänt framstår det som motiverat med forskning om hur skolmiljön påverkar mental hälsa, säger Helena Svaleryd.
Text: Uppsala universitet samt forskning.se
Läs också: ”Kalla oss inte hemmasittare” – nytt hopp får elever till skolan igen
Vetenskaplig artikel:
Remote Instruction and Student Mental Health. Swedish Evidence from the Pandemic, American Economic Journal: Economic Policy.
Kontakt:
Helena Svaleryd, professor vid nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet
helena.svaleryd@nek.uu.se
