Forskarna trodde att det skulle ta max två år. Det tog tio. Att konkurrensutsätta den svenska gymnasieskolan på 1990-talet blev en överraskande långdragen och dyr historia, enligt en ny studie.
En bakomliggande tanke med skolvalsreformen från 1992, när det fria skolvalet infördes och gymnasieelever skulle få välja skola, var att gymnasieskolor skulle börja konkurrera med varandra om elever.
I en ny forskningsstudie har forskare i företagsekonomi studerat hur denna konkurrensutsättning faktiskt utspelade sig. Under arbetet med studien har forskarna studerat arkivmaterial samt intervjuat nuvarande och dåvarande rektorer och andra ansvariga vid en mellanstor svensk kommun.
Tog ett decennium att bli konkurrenter
Studien visar att det tog nästan 10 år efter att skolreformen hade inletts innan rektorer upplevde att de var konkurrenter till varandra. Den nya konkurrensinriktningen krävde många år av omfattande omorganisering av kommunens skolorganisation, utbildning av lärare och rektorer samt en förändring av elevantagningsreglerna.
När rektorerna väl såg sig som konkurrenter behövdes ytterligare omorganisering för att få dem att både vara konkurrenter och samtidigt kunna samarbeta inom vissa områden.
Att skapa konkurrens är en stor störning
Studien visar att konkurrensutsättning innebär en mycket större störning av pågående verksamhet än man tidigare trott, säger Stefan Arora-Jonsson, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet.
– Vanligtvis tänker man på de ändringar som sker efter att konkurrens väl är på plats, men vi visar att det måste till stora förändringar för att konkurrens ens ska komma på plats.
Tiden förvånade
Det var överraskande att det tog så lång tid för konkurrensreformen i skolan att slå igenom, säger Stefan Arora-Jonsson. Att det skulle ta tio år hade forskarna inte förväntat sig.
– Vi hade väntat oss att det skulle vara en fråga om max ett par år.
Måste räknas med som kostnad
Att en omställning lik denna kräver mycket organiserande, är kostsam och kan ta många år innan den förverkligas får inte glömmas bort, menar forskarna.
– När effekterna av konkurrensutsättning utvärderas måste även kostnaderna för dessa förändringar tas med i analysen, säger Stefan Arora-Jonsson.
Kostnaderna vad gäller skolvalsreformen, menar forskarna vidare, ska sättas i ljuset av ett stort antal internationella och svenska studier som visar att konkurrensutsättning av skolor innebär marginella förändringar i elevers möjligheter till lärande.
*) Bild: Arild Vågen, via Wikimedia commons, licens CC BY-SA 4.0.
Vetenskaplig artikel:
Teaching schools to compete: the case of Swedish upper secondary education, Socio-Economic Review.
Kontakt:
Stefan Arora-Jonsson, professor i företagsekonomi. företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet
stefan.jonsson@fek.uu.se
