AI är på frammarsch i skolan. Men för att tekniken ska bli ett fungerande stöd i undervisningen behövs reglering och etiska riktlinjer, menar forskare.
Artificiell intelligens, AI, är redan en växande marknad i skolan och verktygen säger sig kunna erbjuda lösningar på flera av skolans problem. Enskilda elever kan till exempel få AI-anpassade uppgifter med exakt rätt utmanande nivå samtidigt som läraren kan hjälpa andra.
Systemen kan också minska tiden för lärarnas tidskrävande administration. I teorin kan undervisningen alltså bli bättre samtidigt som skolornas ekonomi gynnas när tusentals arbetstimmar sparas in.
– Jag tror skolan behöver AI. Det kommer att bli en del av samhället i stort. Det kan dock slå över och framställas som att det är bråttom. Det är det inte. AI ska inte överdrivas, säger Thom Axelsson som är docent i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet.
I en studie har han undersökt olika aspekter av AI i skolan.
Kan gynna elever som behöver mer stöd
Specialpedagogiken är ett område där det är extra tydligt att AI kan hjälpa till. Där sägs tekniken kunna gynna elever som behöver extra hjälp. På så sätt kan skolan bli mer likvärdig.
Samtidigt finns en risk för integritetskränkande övervakning när AI-verktygen samlar in sin data. Tekniken väcker också andra frågor. Ska ett verktyg, och i förlängningen ett företag, få ta del av barns innersta berättelser om sina liv? Förstår AI allt?
– Jag tror något mellanmänskligt går förlorat när man bara har kontakt med en maskin. Det finns en omsorgsdel av skolan i stort som kanske tappas i all form av digitalisering. Ibland talar man mer om kunskapsdelen av skolan än den sociala delen, skolan har ju båda två. Den sociala delen av skolan kanske glöms bort ännu mer när vi pratar AI, säger Thom Axelsson.
AI-företag kliver in i skolan
Utöver etiska aspekter finns också andra risker. Om ett marknadsdominerande AI-företag kliver in i skolans värld kan hela skolan, eller hela kommunen, göra sig beroende av systemen och sitta i knät på techjättar som till exempel Google och Microsoft. Det kan leda till sämre insyn och att externa aktörer ställer krav på hur skolan utformas, menar Thom Axelsson.
Lärare får även mer data att använda sig av i sitt arbete för att mer exakt anpassa undervisningen eller sätta betyg. AI-leverantörer kan, om de inte regleras, utnyttja samma data till vidareförsäljning till andra företag.
– Regleringar måste finnas på alla nivåer men framför allt på EU- och statlig nivå till att börja med. Det har mycket att göra med att allt är transparent, det måste vara genomskinligt var besluten tas. Jag misstänker dock att det kommer att användas först och att regleringen kommer senare.
Thom Axelsson tror att artificiell intelligens kommer bli ett stort diskussionsämne inom skolområdet och på alla nivåer.
– Det är viktigt att läraren får ha kvar sin autonomi, det kommer underlätta implementeringen av AI. Det måste fortfarande ligga inom ramen för professionen, säger han.
Så gjordes studien
I studien problematiseras AI med utgångspunkt i specialpedagogik kopplat till tre övergripande teman: digitalisering, AI och maskininlärning och lärarrollen. Thom Axelsson har analyserat intervjuer, tidningsartiklar, inslag från SVT samt AI-företagens hemsidor och egna rapporter.
Studie:
AI som specialpedagogens bästa vän?: Skolans digitalisering, AI och lärarrollen, Pedagogisk forskning i Sverige.
Kontakt:
Thom Axelsson, docent vid fakulteten för Lärande och samhälle vid Malmö universitet, thom.axelsson@mau.se
