Tveksamma medicinska tester marknadsförs med feministiska argument
BröstcancerFertilitetMedia och kommunikationSociala medierFertilitet och bröstcancer är områden där tester och behandlingar med tveksam effekt saluförs till kvinnor. Reklamargumenten har ofta en feministisk ton samtidigt som de säljande företagen tiger om att vetenskapligt stöd saknas, skriver forskare i en analys.
Forskarna lyfter i analysen två exempel som visar hur behandlingar med tveksam evidens marknadsförs till kvinnor.
Blodprov för att avgöra fertilitet
Det första exemplet gäller ett blodprov för så kallat anti-müllerskt hormon, AMH, som kan kopplas till mängden ägg i äggstockarna. Kliniker och företag på nätet säljer tester med formuleringar som ”Information är makt och låter dig ta kontroll över din fertilitet”. Dock saknas vetenskapligt stöd för att information om AMH kan säga något om chanserna att bli gravid för kvinnor i allmänhet.
Täta bröst som upptäcks vid mammografi
Det andra exemplet gäller täta bröst, en av flera riskfaktorer för bröstcancer, se faktaruta. Kvinnor som får mammografiundersökning i Sverige får vanligtvis inte information om att de har täta bröst.
Det är täta bröst
Täta bröst karaktäriseras av att det finns mer bindväv och mindre fett än i glesare bröstvävnad. Personer med täta bröst löper ungefär fem gånger högre risk att få bröstcancer jämfört med personer med glesare bröstvävnad. Varför det är så är inte helt klarlagt. Men ett skäl är att det kan vara svårare att se tumörer vid mammografi om bröstvävnaden är tät.
Det går inte att se eller känna brösttäthet och den har inget med bröstens fasthet, form eller storlek att göra.
Källa: Cancerfonden
I flera länder höjs röster för att kvinnor har rätt att få veta om de har täta bröst. Patientgrupper, ofta sponsrade av företag som säljer utrustning och tjänster för mammografi, argumenterar för att kvinnor med täta bröst bör få utökade undersökningar.
Finns mycket pengar i undersökningar
– Det är jättestort i bland annat USA, Australien och Storbritannien. Jag tror att det bara är en tidsfråga innan det blir större i Sverige också, säger Minna Johansson, specialistläkare i allmänmedicin, forskare vid Göteborgs universitet och en av författarna till den nya analysen.
– Det finns väldigt mycket pengar i att utveckla den här diagnostiken, för företag som arbetar med utrustning och algoritmer för bröstundersökningar.
Kan skapa ångest
Men det finns problem med att upplysa om brösttäthet, enligt forskarna. Ett är att informationen i sig kan skapa ångest och oro hos kvinnor. Ett annat är att sådan information ofta leder till att kvinnor söker fler undersökningar och andra tester.
– Sådan här information kan leda till många ytterligare undersökningar och det finns ingen evidens för att det leder till någon nytta för kvinnan. Ska man ge den här informationen ska man också veta vad människor kan göra med den. Och det vet vi inte idag, säger Minna Johansson.
En del kvinnor kan ha nytta av de undersökningsmetoder, tester och behandlingar som marknadsförs, menar forskarna. Men när förespråkare och företag driver på når de medicinska insatserna en mycket större grupp kvinnor, där många sannolikt inte kommer att dra någon nytta av det hela. I värsta fall leder behandlingar och tester till mer skada än nytta.
Feministiska försäljningsargument vanliga
Argumenten för utökade undersökningar via täta bröst eller tester som visar hormonhalter har inte sällan en feministisk ton. Det gäller även andra tester och produkter som marknadsförs till kvinnor men som har begränsad eller tveksam nytta, skriver forskarna i sin analys. Ofta sker marknadsföringen i sociala medier.
– Det handlar om formuleringar som ”Ta makt över din egen hälsa”, ”Du har rätt att veta” och så vidare. Men de här företagen berättar inte att det saknas vetenskapliga bevis och man informerar inte om osäkerheten kring effekten, säger Minna Johansson.
Hon tillägger:
– Dessutom är det så svårt för kritiker att bemöta sådan här retorik. Gör man det blir man på något sätt automatiskt misogyn.
Kvinnors hälsa förbises
Ett bakomliggande problem, menar Minna Johansson, är att kvinnors hälsa länge haft låg prioritet inom vård och forskning, vilket skapar tomrum som företag lätt kan utnyttja.
– Både inom vården och medicinsk forskning behöver kvinnors hälsa få mer resurser. Men företag som tjänar pengar på att sälja tester och behandlingar som inte behövs hjälper inte.
Text: Göteborgs universitet och forskning.se
Vetenskaplig artikel:
Kontakt:
Minna Johansson, adjungerad universitetslektor på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
minna.johansson@vgregion.se
