Unga människor riskerar att få sämre löneutveckling under flera år om de haft ett jobb i Stockholms stads sommarjobbprogram. Unga män och de som har gått yrkesförberedande gymnasieprogram påverkas mest, enligt en ny rapport.
Varje sommar anställer Stockholms stad drygt 7 000 ungdomar mellan 16 och 19 år i ett feriejobbsprogram. Feriejobben, som fördelas slumpvis, innebär att ungdomarna gör så kallade kvalitetshöjande sysslor inom till exempel barnomsorg, äldrevård och renhållning. 2018 budgeterades cirka 100 miljoner kronor för verksamheten.
Unga får sämre löneutveckling
Åren efter sommarjobbsprogrammet innebär dock generellt lägre inkomster för dem som deltagit, enligt en ny rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Under åren efter gymnasiet minskar de årliga inkomsterna för denna grupp med cirka 10 000 kronor, eller drygt åtta procent, jämfört med medelinkomsten. Effekterna avtar sedan gradvis vilket tyder på att deltagarna till slut kommer ikapp lönemässigt.
Starkast effekt för unga män
De negativa effekterna är starkast för män, för dem som gått yrkesutbildningar på gymnasiet och för dem som redan före sommarjobbsprogrammet hade ett extrajobb och kontakter på arbetsmarknaden.
Unga kvinnor och personer som hade gått ett högskoleförberedande gymnasieprogram före sitt kommunala sommarjobb fick ingen statistiskt säkerhetsställd framtida löneminskning.
Det visar sig också att de som haft ett kommunalt sommarjobb oftare arbetade i offentlig sektor under åren efteråt, fram till 23 års ålder. De arbetade också oftare deltid och med mindre kvalificerade arbetsuppgifter.
Kan missa kontakt med näringslivet
Sambanden handlar troligen om att ungdomar i kommunala feriejobb riskerar att gå miste om tidiga jobbkontakter i det privata näringslivet, menar forskarna. Sådana kontakter kan exempelvis vara extra värdefulla för dem som har gått ett yrkesinriktat gymnasieprogram.
– Vi tolkar det som att ungdomar som inte erbjuds ett programjobb oftare får erfarenhet från den privata sektorn, vilket i sin tur ökar sannolikheten att få ett mer kvalificerat jobb på heltid direkt efter gymnasiet, säger Björn Tyrefors, en av författarna till rapporten.
Det finns inga indikationer på att jobberbjudanden i kommunen leder till mindre kriminalitet, bättre hälsa eller förändrat universitetsdeltagande.
Osäkert läge för viss grupp
På grund av undersökningsmetoden har forskarna inte studerat de ungdomar som av sociala skäl har prioriterats att delta i sommarjobbsprogrammet. De kan vara ungdomar som har hoppat av gymnasiet och ungdomar med funktionsnedsättningar eller dokumenterade sociala problem. Denna grupp utgör cirka sju procent av de sökande.
– Det är möjligt att jobbprogrammet hade varit bra för socioekonomisk svagare ungdomar, men det kan vi alltså inte studera här då vår metod bygger på att ungdomar slumpats in i programmet, säger Björn Tyrefors.
Om undersökningen
Datamaterialet består av alla som sökte sommarjobb 2012–2018, totalt närmare 100 000 ansökningar från omkring 50 000 ungdomar. Övrig data har tagits från Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen. Ungdomarna har följts fram till 2020.
Läs också: Ensam med appen – så mår en gigarbetare på jobbet
Rapport:
En utvärdering av Stockholms stads sommarjobbsprogram för unga 2012–2018, IFAU
Kontakt:
Björn Tyrefors, nationalekonom, Institutet för näringslivsforskning samt Göteborgs universitet
bjorn.tyrefors@ifn.se
