Sammansättning och förkunskaper i klassen påverkar – och kan begränsa – lärarnas undervisning. Det har i sin tur betydelse för elevernas resultat, enligt en avhandling.
I en avhandling har forskaren Pontus Bäckström tittat närmare på hur sammansättningen i en skolklass påverkar undervisningen och elevernas resultat.
Tidigare forskning om kamrateffekter i skolundervisning visar att elever gynnas av att gå i en klass med mer högpresterande elever. Hur mycket enskilda elever gynnas varierar dock.
– Det är självfallet flera faktorer som påverkar detta. En faktor handlar om studiemiljön, huruvida den är stökig eller ej. Men en annan faktor som tycks betydelsefull, och som jag utforskar i avhandlingen, gäller hur läraren påverkas av klassammansättningen. Genom att kombinera två teoretiska modeller undersöker jag om och hur detta sker, säger Pontus Bäckström vid Jönköping university.
Påverkar elevers individuella resultat
Avhandlingens resultaten visar att lärarens undervisning i viss utsträckning styrs och begränsas av klassens sammansättning, bland annat genom vilka förkunskaper klassens elever har.
Förkunskaper påverkar till exempel vilket innehåll läraren kan behandla i undervisningen och hur tiden kan disponeras. Det påverkar i sin tur elevernas individuella resultat.
– Framför allt tycker jag att avhandlingen visar att när vi studerar klassrumsundervisning kan vi inte betrakta läraren som en oberoende variabel. Läraren och lärarens undervisning påverkas av vilka förutsättningar som ges, där klassens sammansättning är en helt avgörande faktor, säger Pontus Bäckström.
Han lyfter fram undervisning i matematik som ett exempel.
– Hur ska en matematiklärare undervisa i procenträkning om en mycket stor andel av klassen vare sig kan multiplicera eller dividera.
Lärarens insatser väger inte upp
Hans forskning visar samtidigt att läraren har stor betydelse för elevers resultat. Att en elev själv uppfattar att läraren är tydlig i undervisningen – och bidrar med stöd och hjälp – har ett samband med högre elevresultat.
Däremot visar resultaten att dessa läraregenskaper inte tycks kunna väga upp de negativa effekter som klassammansättningen kan ha på individuella elevers resultat.
– Det förekommer i debatten utsagor om att det viktigaste för eleverna, även om de går i socialt utsatta skolor, är att deras lärare har ”höga förväntningar” på dem. Visst, det stämmer att det är viktigt, men mina resultat indikerar att det inte kan väga upp den styrande och begränsande effekten klassammansättningen kan ha på lärarens undervisning. Att påstå det är snarare djupt orättvist mot lärarna i dessa skolor, säger Pontus Bäckström.
Baseras på data om högstadieelever
Avhandlingen är baserad på tre olika studier av data för svenska högstadieelever. Två av studierna är baserade på data från den internationella undersökningen TIMSS, Trends in International Mathematics and Science Study.
– Detta innebär ju att resultaten i strikt mening endast kan generaliseras till denna rampopulation, men mina resultat passar väl in i en bredare internationell litteratur varför huvuddragen i resultaten med stor sannolikhet går att finna i hela grundskolan och gymnasieskolan, säger Pontus Bäckström.
Avhandling:
Exploring mechanisms of peer effects in education: Frame factor analyses of classroom instruction, Jönköping University.
Kontakt:
Pontus Bäckström, Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University, pontus.backstrom@ju.se
