Mikroalger som odlas med avloppsvatten kan fungera som råvara för produktion av nedbrytbara bioplaster. Det visar forskning vid Umeå universitet.
Behovet av nya lösningar och material för att minska koldioxidutsläppen, som påverkar klimatet, är stort. Forskare i Umeå har nu undersökt om nordiska mikroalger skulle kunna användas för att tillverka nedbrytbar bioplast.
Nordiska mikroalger är små och oansenliga organismer som lever i vatten. De använder solenergi för att omvandla koldioxid till organiska molekyler genom fotosyntes.
Alger samlades in
Forskare har samlat in alger från sjöar och älvar runt Umeå för att testa om de kan användas för att producera biomassa på ett både miljömässigt och ekonomiskt hållbart sätt.
I en avhandling har forskaren Martin Plöhn experimenterat med att mata mikroalger med avloppsvatten från massa- och pappersindustrin. Han upptäckte att mikroalgerna då växer snabbare och bättre. Han såg också att avloppsvattnet får algerna att lagra mycket socker.
Dessa sockerarter kan användas till att mata bakterier för att producera en helt nedbrytbar bioplast som kallas polyhydroxybutyrat, eller PHB.
Bioplast till vardagsartiklar
Den PHB som bildas kan extraheras från bakterierna och omvandlas till olika slags vardagliga plastartiklar, till exempel flaskor, påsar eller förpackningar.
– Fördelen med PHB är att istället för att brytas ned till mikro- och nanoplast som stannar kvar i miljön, bryts det ned helt och hållet som vilket annat material som helst på en komposthög i trädgården, säger Martin Plöhn.
En annan fördel med odlingen av mikroalger är att avloppsvattnet renas och koldioxid avlägsnas från miljön.
– Allt detta görs av mikroalger som är anpassade till ljus- och temperaturförhållandena i norr, så det behövs ingen extra uppvärmning eller belysning.
Återvinning av tungmetaller
Under projektet tittade forskarna också på föroreningar som finns i avloppsvatten, bland annat tungmetaller. De är mycket vanliga i industrier, till exempel inom galvanisering och gruvdrift.
Experiment visade att mikroalger kan binda ganska höga koncentrationer av tungmetaller, även när de förekommer tillsammans.
– Pågående forskning visar att det kan finnas möjlighet att återvinna dessa metaller från mikroalgerna och återföra dem till industrin, vilket skulle kunna minska behovet av utökad gruvdrift och risken för miljöföroreningar, säger Martin Plöhn.
Avhandling
Revealing the potential of Nordic microalgae – Turning waste streams into resources, Umeå universitet.
Kontakt:
Martin Plöhn, doktorand vid kemiska institutionen, Umeå universitet, martin.plohn@umu.se
