Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom

Patienter med kronisk njursjukdom fångas oftast inte upp av vården när sjukdomen är i ett tidigt skede. Det framgår av en internationell studie från bland annat Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Att inte upptäcka sjukdomen i tid kan få allvarliga följder.

Konsekvensen av att sjukdomen ofta fångas upp sent är att diagnos och njurskyddande behandling uteblir, skriver Akademiska sjukhuset i ett pressmeddelande.

Kronisk njursjukdom

• Kronisk njursjukdom definieras som förekomst av onormala förändringar i njurarnas struktur och/eller funktion som funnits i mer än tre månader.
• Förekomsten ökar globalt på grund av en åldrande befolkning och allt högre förekomst av diabetes, fetma och hjärtkärlsjukdom, som jämte njurinflammation är de största riskfaktorerna.
• I Sverige har en av tio personer någon typ av njursjukdom.
• Enligt beräkningar kommer vart femte dödsfall i världen år 2040 att vara relaterat till nedsatt njurfunktion.

Källa: Akademiska sjukhuset

Lurigt tillstånd som blir vanligare

Ett skäl till utebliven diagnos och vård är att läkare inte reagerar på tecken till nedsatt njurfunktion i blodprov, säger Maria Eriksson Svensson, överläkare i njurmedicin på Akademiska sjukhuset, professor vid Uppsala universitet och en av författarna till den nya studien. Det hänger ihop med att tillståndet är symptomfritt och att man inte kopplar det till allvarliga risker, menar hon.

Kronisk njursjukdom brukar kallas ”den tysta sjukdomen” eftersom symptomen ofta kommer smygande. Det kan dröja flera år innan man märker något och då kan njurfunktionen vara reducerad till hälften eller mer.

Maria Eriksson Svensson har lett den svenska delen av studien där patienter från Sverige, Japan och USA har ingått. Syftet var att kartlägga omhändertagandet av över 400 000 patienter med medelsvår njurfunktionsnedsättning samt beskriva hur riskerna ser ut för dem som drabbas.

Kopplas ofta till diabetes

Maria Eriksson Svensson säger att det är vanligt att njursjukdom kopplas till diabetes, men studien visar att det är fallet för endast 20 procent av patienterna.

– Frånvaron av diabetes hos en nyupptäckt patient med kronisk njursjukdom kan göra att risken för allvarlig sjukdom bedöms lägre. Detta kan förklara varför tillståndet får mindre uppmärksamhet hos både läkare och patienter, med resultat att patienterna mer sällan får diagnos och att färre får adekvat behandling.

Enligt studien dör 15 procent av patienterna inom ett år.

– Men de ökade riskerna för allvarliga komplikationer och död beror inte på om man har diabetes eller inte diabetesstatus. Därför bör förekomst av diabetes inte vara avgörande för uppföljning, säger Maria Eriksson Svensson.

Fler behöver undersökas vid symtom

Primärvården behöver se till att nedsatt njurfunktion undersöks vid tidiga symtom som förhöjt blodtryck och trötthet, fortsätter Maria Eriksson Svensson. Extra viktigt är att undersöka patienter med högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, men även patienter utan diabetes. Det görs genom en kombination av urinprov, blodprov och genom att mäta blodtryck.

Det finns kombinationer av gamla och nya läkemedel, så kallade RAS-blockerare och SGLT2-hämmare, som tillsammans har visat sig vara effektiva när det gäller att bromsa utvecklingen av njursjukdom samt förebygga tidig död.

– Tidig upptäckt är helt avgörande för prognosen vid kronisk njursjukdom. Förlorad njurfunktion går nästan aldrig att få tillbaka, men det går att bibehålla funktionen genom medicinering och livsstilsförändringar, säger Maria Eriksson Svensson.

Den vetenskapliga artikeln har accepterats för publicering i tidskriften Kidney 360.

Läs också:

När läkare inte hittar något fel