Trots att många har slutat röka cigaretter minskar inte antalet fall av lungcancer lika mycket som förväntat. Bland kvinnor har i stället antalet drabbade ökat. Det visar en ny studie vid Umeå universitet.
Allt färre röker numera i Sverige. Idag uppger cirka fem procent bland män och kvinnor att de röker dagligen.
Enligt tidigare forskning ska risken att utveckla lungcancer minska kraftigt och snabbt efter valet att sluta röka. Enligt en brittisk studie sjönk antalet som hade fått lungcancer före 75 års ålder från 16 procent till tre procent bland personer som slutade röka innan de fyllde 50 år.
En ny studie har nu jämfört förändringen av rökvanor i Sverige från 1950-talet med insjuknande i lungcancer mellan 1970 och 2021. I studien ingick män och kvinnor mellan 40 och 84 år. Det skriver Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Lika vanligt i äldre åldersgrupp
Tidigare studier har visat att skivepitelcancer är den form av lungcancer som har starkast samband med rökning. Resultaten från den nya studien visade att risken att drabbas varierade kraftigt beroende på typ av lungcancer, ålder och kön.
Baserat på tidigare studier fanns en förväntan att cancerrisken skulle ha minskat bland äldre. Men bland män mellan 75–79 år var lungcancer dock lika vanligt 1970 som 2021.
Risken för skivepitelcancer hade dock sjunkit kraftigt. Däremot hade istället risken för den andra cancerformen, adenocarcinom, ökat sex gånger.
Bland kvinnor i samma åldersgrupp hade risken för skivepitelcancer 2021 ökat till samma nivå som bland män. För adenocarcinom var risken liknande för kvinnor och män – trots stora skillnader i rökvanor, se faktaruta.
– Rökning är tveklöst den viktigaste riskfaktorn för lungcancer. Därför är det förvånande att det minskande rökandet ännu inte märks mer i statistiken. Det behövs mer forskning för att ta reda på vad det beror på, säger Bengt Järvholm, professor inom folkhälsa vid Umeå universitet, i pressmeddelandet.
Flera förklaringar kan finnas
Studien ger inte svar på varför cancerutvecklingen stämmer så dåligt med förväntningarna, men enligt forskarna finns några tänkbara förklaringar.
En förklaring kan vara att människor eventuellt underrapporterar sin rökning, och att minskningen av rökning därför inte är lika stor som uppgetts i undersökningar.
Det kan också vara så att antaganden om hur snabbt risken minskar att drabbas av cancer efter rökstopp kan ha varit överdrivna. En tredje förklaring är att andra miljö- eller livsstilsfaktorer kan spela in. Även personer som aldrig har rökt kan få lungcancer, även om det är mindre vanligt.
– Resultaten ska absolut inte tolkas som att det är lönlöst att sluta röka. Tvärtom understryker studien vikten av att man slutar tidigt, helst att man aldrig börjar, eftersom det kan vara så att risken för lungcancer är förhöjd längre än vi tidigare trott, säger Bengt Järvholm.
Studien bygger på data från Socialstyrelsens cancerregister som jämförts med statistik över tobaksrökning från enkäter samt försäljning av cigaretter.
Mer om svenska rökvanor och siffror över lungcancer
På 1960-talet rökte ungefär varannan svensk man i ålder 18–69 år. Kvinnorna började i allmänhet röka senare i historien än männen. I en stor studie 1963 rökte bara drygt var tionde kvinna, elva procent, i åldern 50–69 år, medan 46 procent av männen var rökare. Bland kvinnorna var det främst yngre som rökte på 1960-talet.
Studien från Umeå universitet visar att om risken att drabbas av lungcancer 2021 var lika stor som risken 1970 hos män och kvinnor 40–84 år skulle cirka 2 250 män ha drabbats av lungcancer 2021 i stället för 1695 fall, det vill säga en minskning med 555 fall.
Bland kvinnor skulle 544 fall funnits i stället för som nu 2181 fall. Det har alltså skett en ökning med 1 637 fall av lungcancer.
Vetenskaplig studie:
Changing smoking habits and the occurrence of lung cancer in Sweden—a population analysis, European Journal of Public Health.
