Allt mer av samhällets resurser återvinns. Men vilka hälsorisker utsätts återvinningsarbetare för när branschen växer? För första gången ska återvinningsarbetarnas arbetsmiljö i Sverige kartläggas i en bred forskningsstudie.
Samhällets satsningar på återvinning och cirkulär ekonomi är tänkt att minska mängden farliga ämnen i miljön. Men för dem som tar hand om våra uttjänta produkter kan det, paradoxalt nog, bli tvärtom.
Det konstaterar Karin Broberg, professor i miljömedicin vid Karolinska Institutet i Stockholm och vid Lunds universitet. Hon leder det Forte-finansierade forskningsprojektet GreenMetalWaste. Tillsammans med en grupp forskare vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå ska hon kartlägga arbetsmiljön inom återvinningsindustrin – men också jobba ihop med företagen för att minska hälsoriskerna.
– Det finns en stor press på återvinningsindustrin att skala upp och återvinna allt mer material. Samtidigt är det en potentiellt farofylld miljö och vi vet väldigt lite om vilka arbetsmiljörisker som finns, säger Karin Broberg.
80 procent fler jobbar med återvinning
Återvinning har länge stått högt på samhällets agenda, och i takt med de senaste decenniernas satsningar på hållbar utveckling har återvinningsindustrin vuxit. Mellan år 2000 och år 2019 ökade antalet anställda i privata återvinningsföretag i Sverige med närmare 80 procent. Enligt statistikmyndigheten SCB:s senaste statistik fanns 14 700 anställda i branschen 2019. Men än så länge finns förvånansvärt lite kunskap om vilka arbetsmiljörisker de anställda utsätts för, konstaterar Karin Broberg.
– Statistiken över arbetsrelaterade hälsobesvär inom återvinningsindustrin är ganska dålig och svår att tolka. Större epidemiologiska studier, som gjorts för exempelvis svetsare och sjuksköterskor, saknas helt, säger hon.
Forskarna har valt att titta särskilt på arbetsmiljön inom metall- och elektronikåtervinning. Metaller har en avgörande betydelse för samhällets ansträngningar att ställa om energisystemet – utan metaller går det varken att producera elbilsbatterier, solcellspaneler eller vindkraftverk.
Hälsofarliga metaller i återvinningen
– Vi förväntar oss att även återvinningen av metaller kommer att öka. Och vi vet att många metaller som används är hälsofarliga. De skapar inflammationer och riskerar att ge skador på dna, vilket bland annat ökar risken för cancer, säger Karin Broberg.
Hon har själv besökt flera av arbetsplatserna som ingår i studien. Hon menar att den kanske största arbetsmiljörisken inom metall- och elektronikåtervinning är att återvinningsarbetare – utan korrekt skyddsutrustning – riskerar att andas in metallhaltigt damm.
– Arbetsmiljön innefattar många farliga moment. Vissa arbetsuppgifter är väldigt dammiga. Andra moment kräver manuellt arbete, som kan vara ergonomiskt belastande.
För att kartlägga de anställdas hälsorisker kommer uppemot 200 anställda i både större och mindre återvinningsföretag att förses med luftprovtagare. Med hjälp av provtagarna, som fästs nära ansiktet, kan forskarna mäta mängden av olika ämnen som den anställda får i sig via inandningsluften.
– Vi kommer bland annat att mäta exponeringen för en rad olika metaller. Både kända miljögifter som bly, kadmium och arsenik men även mindre uppmärksammade metaller som litium och indium, säger Karin Broberg.
Mäter hälsorisker brett i arbetsmiljön
Förutom metaller kommer forskarna även mäta exponeringen för olika kemiska ämnen, bland annat PFAS. För att ge svar på hur mycket av dessa ämnen som tas upp av kroppen kompletteras luftmätningarna med blod- och urinprov från samtliga deltagare. Dessutom kommer de anställda att svara på frågor om hur de uppfattar sin hälsa och om de upplever några arbetsrelaterade symptom eller besvär. Även ergonomisk belastning kommer att kartläggas.
– Det är viktigt att projektet täcker in så många hälsorisker som möjligt, säger Karin Broberg.
Spontana bränder, som ibland uppstår i avfallet, är ytterligare en hälsorisk som kan öka exponeringen för hälsofarliga ämnen, både för återvinningsarbetarna och för de brandmän som rycker ut, påpekar hon. För forskarna innebär brandrisken en särskild utmaning.
– Det uppstår en besvärlig rök. Men det är svårt att mäta den extra exponeringen om man inte är på plats länge.
Mål att minska hälsoriskerna
I projektets avslutande del ska forskarna, utifrån resultaten, hjälpa företagen att hitta lösningar för att minimera exponering och hälsorisker.
– Vi kommer att återkoppla direkt till deltagande företag och även samla hela branschen för att ge konkreta råd och rekommendationer om exempelvis personlig skyddsutrustning, säger Karin Broberg.
Conny Lundberg på IF Metall, som organiserar många anställda inom återvinningsföretagen, välkomnar att arbetsmiljön i branschen nu kartläggs.
– Det finns många utmaningar med den fysiska arbetsmiljön inom branschen. Inte minst på de arbetsplatser som hanterar elektronikavfall finns en stor förbättringspotential, säger han.
Jobba systematiskt med arbetsmiljön
Ansvaret för en säker arbetsmiljö vilar i stor utsträckning på återvinningsföretagen; lagen säger att arbetsgivare är skyldiga att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Från fackligt håll anser man att det arbetet inte är tillräckligt i dag. Men Conny Lundberg har ett tydligt råd till återvinningsföretagen:
– Se till att samverka med de lokala skyddsombuden. För att lösa de utmaningar som finns i arbetsmiljön behöver vi lyssna på varandra.
Tack vare ekonomiskt stöd från EU kommer forskarna få möjlighet att följa upp hur arbetsmiljön på de deltagande företagen utvecklas de närmaste åren.
Metallåtervinningen kommer att öka
Återvinningen kommer dessutom att öka framöver, bland annat genom EU:s nya batteriförordning som ställer krav på industrin att öka återvinningsgraden av metaller som används i elbilsbatterier.
Under 2023 startade ett företag som återvinner elbilsbatterier en ny anläggning i Halmstad. På sikt ska den kunna ta emot 10 000 ton batterier per år. Ett batteriföretag i Sverige planerar också, i anslutning till sin batterifabrik i Skellefteå, en återvinningsanläggning som på sikt ska ta emot 125 000 ton batterier. Metaller som kommer att återvinnas är bland annat litium, nickel, mangan och kobolt.
Arbetsmiljöarbetet har kommit olika långt i olika bolag, konstaterar Karin. Flera av de största aktörerna inom återvinningsbranschen har valt att delta i projektet, något hon ser som positivt.
– Jag upplever att många av de stora bolagen är medvetna om att det finns utmaningar i arbetsmiljön. Men vi forskare kan inte tvinga någon, bara ge rekommendationer om hur arbetsmiljön kan förbättras.
Text: Henrik Lundström, Forte magasin
Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.
