Aggressiva mejl från föräldrar, elever som filmar och lärare som hängs ut i sociala medier. Digital mobbning har blivit ett arbetsmiljöproblem i skolan. Forskare vid Malmö universitet har tagit fram en verktygslåda som hjälper skolor att tackla digital aggressivitet systematiskt.
Skolor saknar ofta strategier för att hantera kränkningar och påtryckningar utifrån.
Rebecka Cowen Forssell och två kolleger vid Malmö universitet har arbetat med verktygslådan inom forskningsprojektet ”Digitala kränkningar och nätmobbning – en ny arbetsmiljörisk inom skolan” sedan 2020, för att förebygga och hantera digitala kränkningar. Nu är verktygslådan färdig och finns tillgänglig för alla skolor som vill att ta del av den.
Hur yttrar sig trakasserier mot lärare?
– Vi kallar det inte trakasserier; i början av studien pratade vi om digitala kränkningar men vi landade i begreppet digital aggressivitet som sträcker sig från respektlöst beteende till ett allt mer explicit aggressivt tilltal. Vi identifierade tre former av digital aggression där den vanligaste sker via mejl mellan skola och vårdnadshavare, berättar Rebecka Cowen Forssell.
3 typer av digital aggressivitet mot lärare
-
1
Mejl från föräldrar
Aggressivt formulerade mejl från vårdnadshavare.
-
2
Uthängning i sociala medier
Negativt omtal eller exponering i sociala medier.
-
3
Filmning av lärare
Att man filmar lärare i klassrummen. Filmer som riskerar spridas på sociala medier.
Aggressiva mejl handlar ofta om beslut, tagna av skolpersonalen, som vårdnadshavare motsätter sig. Det kan handla om betyg eller undervisningsinnehåll, och är ibland kränkande eller hotfulla.
– Vi betraktar de aggressiva mailen som försök till förhandling med lärare eller rektorer att ändra ett beslut. Sedan har vi det här med sociala medier där lärare, rektorer eller skolor omtalas på ett negativt sätt.
Vårdnadshavare pratar även av sig om händelser som skett på eller i kontakt med skolan på sociala medier. Det är den andra formen av aggressiviteten och här kan även utomstående kommentera och lägga sig i. När detta går över gränsen och blir respektlöst kan det vara svårt för lärare att veta när man får eller inte får bemöta det som skriv.
– Den tredje formen av digital aggressivitet handlar om filmning i klassrummen och är den enda identifierade situationen där eleven är aktör. Det kan ske genom ett iscensättande av en situation i klassrummet, där elever filmar lärarens reaktion. Då är själva filmandet en digital aggressivitet, men också klippet när det sedan läggs upp på sociala medier och får spridning.
För den utsatta läraren blir då obehaget dubbelt. Att vara medveten om att man är exponerad, men inte veta vad som sägs eller vem som läst eventuella påhopp, känns extra svårt.
Har hat och hot mot lärare och skolpersonal ökat på grund av sociala medier?
– För att kunna säga att något har ökat behöver man en före- och efterstudie och mig veterligen finns inga sådana. Däremot kan vi ju se att med inslag av sociala medier och mejl, är man mer exponerad för aggressivitet på nätet. Och det innebär nya konsekvenser.
Till exempel kan det leda till sämre välbefinnande och hälsa, samt att man förlorar arbetsglädjen. Till viss del har utsattheten ”normaliserats”; trots att det påverkar en negativt tar man kanske att inte ta upp eller problematisera det, för att man inte vill visa sig svag.
Är vårdnadshavare medvetna om hur deras agerande påverkar skolpersonalen?
– Jag skulle säga, i alla fall när de kommer till de här mejlen, att avsikten inte är att skada utan problemen uppstår som en konsekvens av att man vill förändra en situation. Framförallt när avsikten är att förhandla om sin eller elevens position.
Skolan fattar genom sin myndighetsutövning beslut som kan ha mycket kännbara konsekvenser för elever, och vårdnadshavare kan ha legitima skäl att påverka, men de kan gå för långt.
– Frångår man normen av respektfullt bemötande går man över gränsen, och oavsett om intentionen var att skada eller inte så får det ju negativa konsekvenserna för den enskilde lärarens hälsa och arbetsmiljö.
Har ni fått någon reaktion på verktygslådan från rektorer eller lärare än?
– Ja, vi har fått en väldigt positiv och stor respons, mer än vad jag hade räknat med faktiskt. Vi lanserade det vi kallar för verktygslådan i november 2023 och har haft ett välbesökt seminarium. Många har hört av sig efteråt och sagt att de ska implementera verktygen.
– Vi har sett i vår studie att det saknas ett förebyggande arbete som är organisatoriskt förankrat. Det handlar inte om att rektorer inte prioriterar det, snarare om att de inte vet hur de ska gå tillväga. Verktygslådan verkar spegla ett behov som finns, säger Rebecka Cowen Forssell.
Så funkar verktygslådan
Verktygslådan är gratis och öppen för skolor att använda. Den riktar sig till rektorer men även andra parter i arbetsmiljöarbetet. Verktygslådan är indelad i tre delar som består av korta filmer, en informationsguide, en samtalsfilm – samt uppföljande arbete. Målet är att man tillsammans på arbetsplatsen ska samtala och fundera kring konkreta situationer där man kan stöta på problemen och hur man skulle vilja bemöta dem, samt att hitta sätt för skolledning och lärarlag att arbeta systematiskt och förbyggande med problemen.
Verktygslådans tre delar:
- En informationsguide med information och inspiration till det systematiska arbetsmiljöarbetet i relation till digitala aggressioner. (Målgrupp: Skolledning och skyddsombud/facklig företrädare)
- En samtalsfilm/podd som introducerar och nyanserar problematiken. (Målgrupp: Skolledning och skyddsombud/facklig företrädare)
- Tre kortfilmer med tillhörande dialogfrågor för användning på möte med hela personalgruppen. (Målgrupp: Hela personalgruppen)
Text: Johan Funeskog på uppdrag av forskning.se
