Fredsprocesser efter krig innebär inte alltid att vardagen blir tryggare för kvinnor, som riskerar att utsättas för mer våld. Det visar en studie av fredsforskare vid Uppsala universitet.
I en studie har forskare undersökt hur fredsprocesserna i tidigare konfliktdrabbade områden i Sri Lanka och Nepal har påverkat kvinnor och män. Resultatet visar att kvinnor är en utsatt grupp.
– Kort sagt så kan fredsprojekt medföra att kvinnor tvingas leva sida vid sida med ex-kombattanter som under kriget begått övergrepp. Därmed riskerar de att utsättas för ytterligare hot och våld, säger Karen Brounéus, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Olika slut på konflikter
Sri Lanka och Nepal har haft fred ungefär lika länge, men länderna skiljer sig åt på flera sätt. Framför allt slutade konflikterna på olika sätt, något som påverkat fredsprocesserna. I Nepal avslutades konflikten med ett förhandlat fredsavtal, i Sri Lanka besegrade regeringsarmén rebellgruppen på ett mycket brutalt sätt.
Forskarna har genomfört enkäter med drygt 1 000 personer i Nepal och 1 000 personer i Sri Lanka. I enkäterna deltog lika många kvinnor som män.
Deltagarna fick svara på frågor om bland annat krigsupplevelser, attityder till ex-kombattanter och till olika typer av fredsinitiativ.
Vardagslivet påverkas negativt
Resultaten visar tydliga skillnader mellan kvinnor och män i deras inställning till fredsbyggande åtgärder som påverkar vardagslivet. Kvinnorna var mer negativa jämfört med männen. Däremot finns ingen tydlig skillnad i hur män och kvinnor ser på processer som sker långt bort från vardagslivet.
– För kvinnor innebär ett fredsfördrag inte alltid fred och säkerhet. Tidigare forskning visar att våld i hemmet ökar under och efter krig, och att flera av metoderna som används för fredsbyggande innebär risker för kvinnor, säger Karen Brounéus.
Vittnesmål kan leda till stigma
Som ett exempel nämner hon sanningskommissioner, som ofta sätts upp efter påtryckningar från internationell samfundet, där processen att vittna om krigsförbrytelser kan aktivera tidigare trauman.
– Om vittnesmålen dessutom gäller exempelvis konfliktrelaterat sexuellt våld kan det även leda till att kvinnor stigmatiseras. Det är därför inte underligt att kvinnor i vår studie är negativt inställda till fredsinsatser som påverkar säkerheten i vardagen, säger Karen Brounéus.
Konflikter i Sri Lanka och Nepal
I Sri Lanka pågick ett inbördeskrig mellan 1983 och 2009. Konflikterna krävde uppemot 100 000 människors liv. Bakom kriget låg motsättningar mellan singaleser, som är landets största folkgrupp, och den tamilska minoriteten. I krigets slutskede krossades den tamilska gerillan av regeringsstyrkor.
Även Nepal har varit drabbat av väpnade konflikter. 1995 inledde maoister ett uppror mot den enväldiga kungamakten. 2006 undertecknades ett fredsavtal som formellt gjorde slut på inbördeskriget. 2008 blev landet en demokratisk republik.
Källa: Utrikespolitiska institutet
Kvinnor sällan delaktiga i avtal
Hon framhåller att resultaten inte ska tolkas som att kvinnor skulle vara emot fred eller inte arbeta för fred. Tvärtom har tidigare forskning visat att globalt sett spelar kvinnor en avgörande roll i att både initiera och driva olika former av fredsbyggande arbete.
– Dessvärre är kvinnor sällan delaktiga i utformningen av fredsavtal och deras säkerhet är inte politiskt prioriterat efter krig. Här finns en enorm förbättringspotential, om det internationella samfundet FN skulle börja ge kvinnors perspektiv mer utrymme. Forskning visar dessutom att fredsfördrag blir mer hållbara när fler röster och perspektiv hörs, säger Karen Brounéus.
Studien har gjorts tillsammans med forskare vid Centre for Social Change i Nepal och University of Colombo i Sri Lanka.
