Ökad risk för självmord efter tvångsplacering av unga

Barn och ungdomar som tvångsplaceras i särskilda hem löper ökad risk för självmord, psykisk ohälsa och kriminalitet. Det visar en avhandling som undersökt effekter av omhändertagande enligt LVU.

Forskning från flera västländer visar att mellan två och sex procent av alla barn placeras utanför det egna hemmet innan de fyller 18 år. Orsaker till att barn omhändertas kan vara missförhållanden i hemmet eller beteendeproblem.

I en avhandling vid Göteborgs universitet har Ronja Helénsdotter studerat konsekvenser av socialtjänstens tvångsplaceringar, som sker med stöd av lagen om vård av unga, LVU.

Risken för självmord ökar stort

Studien bygger på en sammanställning och bearbetning av data från 20 000 domar i Sverige mellan 2001 och 2019. Resultatet visar att tvångsplaceringar har betydande påverkan på barns och ungdomars liv. 

I de fall där det inte är självklart om barnet borde placeras utanför hemmet, ökar risken för död före 20 års ålder med flera hundra procent. Den främsta dödsorsaken är självmord.

Dessutom ökar risken för sjukhusvistelse på grund av psykisk sjukdom. Risken att begå vålds- och sexualbrott inom det första året efter en dom ökar också, enligt studien.

– Det finns många potentiella förklaringar: den emotionella stressen av att tas från sitt hem, missförhållanden i den nya miljön och avbrott i pågående behandlingar. Mer behöver dock göras för att förstå varför vissa barn far så illa, säger forskaren Ronja Helénsdotter vid Göteborgs universitet. 

Bor med andra barn

En bidragande orsak kan vara att barn som placeras tillsammans påverkar varandra negativt. Barnen i studien var ofta placerade med andra minderåriga i familjehem, gruppboenden eller på statliga behandlingshem, så kallade Sis-hem.

På Sis-boenden placeras vanligen ungdomar med missbruksproblem och ungdomar som begått brott. Många av dem lider av psykisk ohälsa. Resultaten från studien visar negativa gruppeffekter när det gäller självskadebeteende och drogmissbruk både under och efter vistelsen.

– En viktig faktor tycks vara direkt exponering för situationer där någon aktivt skadar sig själv eller missbrukar. Det kan sedan förvärra personens egen problematik och leda till en ökad risk för att dö eller bli inlagd på sjukhus även efter att Sis-placeringen har avslutats, säger Ronja Helénsdotter.

Negativ effekt av tvångsplacering

Ett ingripande från socialtjänsten kan bidra till att förbättra barnens livssituation. Samtidigt kan alltså en tvångsplacering ha en negativ inverkan på både hälsa och utveckling, enligt den aktuella studien.

Ronja Helénsdotter menar dock att resultaten bör tolkas med försiktighet.

– Vi ska inte tolka dem som att vi ska sluta omhänderta barn, det finns skäl till att dessa barn placeras utanför hemmet. Men vi måste göra mer för att se till så att barnen får den uppväxt de förtjänar. Det är också viktigt att betona att jag studerar tvångsvård. Resultaten kan vara mycket annorlunda för frivilliga placeringar, säger hon.

Avhandling:

Court-Ordered Care, Göteborgs universitet.