Innebär artificiell intelligens en hjälp eller stjälp i lärandet? En studie visar att särskilt elever med koncentrationsproblem kan ha nytta av verktyg som ChatGPT. Men forskare ser behov av regler för hur AI ska användas i skolan.
ChatGPT och andra AI-baserade verktyg har tågat in i utbildningsvärlden. Det har lett till en livlig debatt på skolor och universitet om verktygen ska tillåtas eller förbjudas.
Forskare vid Lunds universitet har velat undersöka hur elever använder artificiell intelligens i skolan. De har särskilt intresserat sig för hur tonåringar med bristande kognitiva förmågor använder AI-verktyg i skolarbetet.
AI hjälpreda i skolan
I en studie har 750 elever mellan 12 och 19 år gett sin syn på användningen av AI i skolan.
Resultatet visar att elever som har svårt att koncentrera sig, planera eller har svårigheter att följa instruktioner upplever sig särskilt hjälpta av AI-verktyg i skolarbetet.
– Elever med mer kognitiva utmaningar tyckte att dessa verktyg var särskilt användbara, särskilt för att slutföra uppgifter. Detta belyser verktygens roll som ett potentiellt stöd för elever som kämpar med kognitiva processer som är avgörande för deras framgång i skolan samt väcker frågor kring etiken i användandet av dessa verktyg, säger Johan Klarin, skolpsykolog och forskningsassistent vid Lunds universitet.
Det här är ChatGPT
ChatGPT är en chattrobot eller AI-assistent. Verktyget har utvecklats av företaget OpenAI och lanserades under 2022.
ChatGPT är en så kallad språkmodell som utgår från stora mängder texter, till exempel böcker, artiklar och webbsidor men också nätforum. Verktyget tränas med hjälp av maskininlärning och även genom interaktion med användarna.
Verktyget kan göra det mesta den ombeds utföra, till exempel ge svar på frågor, söka fakta, förklara olika begrepp eller skriva texter i olika genrer – allt från poesi till sammanfattning av långa rapporter.
Källor: Wikipedia och Internetstiftelsen
I skolan spelar kognitiva förmågor som uppmärksamhet, koncentration, planering och problemlösning en avgörande roll för akademisk framgång.
Daiva Daukantaitė, docent i psykologi, menar dock att det finns en osäkerhet kring om verktygen hindrar eller fördröjer utvecklingen av kognitiva förmågor i tonåren, som är en viktig period för denna utveckling.
– Detta bör tas i beaktande vid implementering av AI-stöd i skolor. Effekterna bör studeras noga, och över tid, säger hon.
Fusk eller hjälpmedel?
Forskarna lyfter fram att det är viktigt att diskutera var gränsen för fusk eller hjälpmedel går när det gäller användning av AI-verktyg. Det handlar bland annat om avsikten och omfattningen av användningen.
– Att använda ChatGPT för att slutföra hela uppgifter eller lösa problem och skicka in resultaten som sina egna är fusk. Men om studenterna engagerar sig kritiskt i det AI-genererade innehållet och bidrar med sin egen förståelse och ansträngning kan det betraktas som ett legitimt hjälpmedel, säger Johan Klarin.
Ställer krav på lärarna
Enligt forskarna kan Chat GPT användas på ett ansvarsfullt sätt vid research, för att få idéer eller bättre förstå komplexa koncept. De menar att lärare måste bli bättre på att tillhandahålla riktlinjer och ramverk för lämplig användning av chattbottar.
– Det behövs också fortbildning för lärarna så att de ska kunna stötta elever med kognitiva problem i deras användning av den nya AI-tekniken, säger Johan Klarin.
Studiens resultat är ett första försök att förstå omfattningen av användning av AI-verktyg i skolor och vilken funktion de har för eleverna.
– Mer studier behövs men vi hoppas att vårt arbete lägger grunden för att informera utbildare, beslutsfattare och teknikutvecklare om rollen för generativ AI i utbildningen och hur man kan använda dess fördelar till att främja lärande för alla elever, säger Daiva Daukantaitė.
Vetenskaplig studie:
Adolescents’ use and perceived usefulness of generative AI for schoolwork: exploring their relationships with executive functioning and academic achievement , Frontiers in Artificial Intelligence.
