Nu kan kopplingen mellan kost, blodfetter och sjukdomar bevisas, enligt forskare bakom en stor studie. Att skippa smör och grädde och i stället äta medelhavsmat, med vegetabilisk olja och nötter, minskar risken för sjukdomar.
Enligt WHO bör mättade fetter ersättas med vegetabiliska och omättade fetter för att minska risken för till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.
Men många studier som gjorts på området har begränsningar. Därför har det varit lite osäkert hur relevanta riktlinjerna egentligen är. En ny stor studie, där flera europeiska universitet medverkar, ger dock stöd för Världshälsoorganisationens kostråd.
Nytt sätt att mäta hälsoeffekter
I studien som letts från Chalmers har forskarna analyserat fetter, lipider, i blodet med hjälp av en metod som kallas lipidomik. De har sedan kombinerat metoden med tidigare så kallade interventionsstudier*, där människor fått äta en kontrollerad kost. De har också vägt in studier som undersöker hur hälsan utvecklas över tid.
Det här har gjort det möjligt att få en mer detaljerad bild av sambandet mellan kost, blodfetter och långsiktig hälsa.
− Matvanor och kost är så komplexa att det ofta är svårt att dra definitiva slutsatser deras betydelse för hälsan från en enskild studie. Vårt tillvägagångssätt att använda lipidomik för att koppla ihop resultat från interventionsstudier med strikt kontrollerad kost, och långsiktiga studier som mäter förekomst av specifika sjukdomar, kan övervinna de begränsningar som finns inom nutritionsforskningen, säger Clemens Wittenbecher, forskare inom livsmedels- och näringsvetenskap vid Chalmers.
Vegetabiliska fetter har fördelar
Studien visar att deltagare som åt mycket omättade växtfetter och lite fetter från djurriket hade betydligt lägre risk att utveckla hjärtkärl-sjukdomar och typ 2-diabetes. Men studien visar också att personer som äter mycket animaliska fetter kan påverka sin framtida hälsa genom att byta till medelhavskost med högt innehåll av omättade fetter.
− Vår studie bekräftar att det finns hälsofördelar med en kost rik på omättade växtfetter, såsom medelhavskost. Denna kunskap kan lägga grunden för riktade kostråd till de personer som drar störst nytta av att ändra sina matvanor, säger Clemens Wittenbecher.
* I interventionsstudier utsätts studiedeltagarna för någon form av åtgärd, till exempel ett läkemedel eller en diet.
Så gjordes studien om blodfetter och kost
Forskarna har tittat på fettsammansättning i blodet med hjälp av lipidomik. Den typ av lipider, fetter, som fanns i deltagarnas blod sammanfattades och gavs en så kallad multilipidpoäng, MLS. En högt MLS-värde innebar en hälsosam blodfettsprofil, med ett högt intag av omättade växtfetter och lågt intag av animaliska fetter.
Poängen kopplades sedan till förekomsten av hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Deltagare med en gynnsam fettprofil hade betydligt lägre risk att utveckla sjukdomarna.
Forskarna undersökte också om personer med låga MLS-nivåer, vilket tyder på ett högt innehåll av mättat fett i maten, gynnades av en hälsosammare kost. Studien visar att risken att drabbas av diabetes minskade mest hos människor som haft låga MLS, och som sedan bytt till medelhavskost.
Vetenskaplig studie:
Lipidome changes due to improved dietary fat quality inform cardiometabolic risk reduction and precision nutrition Nature Medicine.
