Förr växte den svenska skogen så det knakade, men tillväxten har nu tappat fart i oroväckande takt.
– Det här kan få stora konsekvenser, säger forskaren Sandra Jämtgård vid Sveriges lantbruksuniversitet.
I nästan hundra år har den svenska skogen stadigt vuxit allt snabbare. Men inte längre. Sedan 2014 märks en plötslig nedgång i tillväxten, visar mätningar.
– Nedgången är något högre i södra, och framför allt sydöstra Sverige och gran är mer drabbad än tall, säger Sandra Jämtgård, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Klimatförändringar kan spela in
Trendbrottet som också märks i Finland och Norge är oroväckande, menar SLU-forskarna som nu vill ta reda på vad nedgången beror på. Klimatförändringar kan dock vara bidragande.
– Det finns några hypoteser som vi håller på att testa nu. En av dem har att göra med vatten, där brist på vatten i marken, men också en torrare atmosfär kan ha en påverkan. Men det kan finnas andra faktorer, som koldioxidhalten i atmosfären och förändringar i skogsbruket. Det kan också ha med kvävenedfallet från våra industrier och transporter att göra, som var större under 1980- och 1990-talen, säger Sandra Jämtgård.
Torka stör träden
Forskarna tror dock att vattenbrist är en nyckelfaktor. Torka i marken, men framför allt i luften, kan hämma tillväxten på flera sätt.
– När markfuktigheten är mindre påverkas de klyvöppningar på barr och löv som reglerar gasutbytet med omgivningen, så att träden sparar vatten. Men det innebär att de också tar in mindre koldioxid, vilket över längre tidsperioder gör att de växer långsammare, säger Sandra Jämtgård och fortsätter:
– Mer problematiskt är det när atmosfären blir torrare och det uppstår för stor skillnad mellan fuktigheten i luften och marken. Då kan vattenpelaren, som förser trädkronan med vatten, skadas och försvåra vattentransporten.
Kan påverka skogsskötsel
När en skog börjar växa långsammare uppstår en rad stora och svårlösta problem, menar forskarna. Inte minst påverkas framtidens tillgång på träråvara och Sveriges åtaganden för att lagra in koldioxid.
– I ett kort tidsperspektiv har resultaten betydelse för prognoser för framtida avverkningar. I ett längre tidsperspektiv behöver vi förstå de bakomliggande orsakerna så att vi kan hitta möjliga alternativa skogsskötselmetoder, men det kan också vara så att detta är det nya normala som vi behöver anpassa oss till, säger Sandra Jämtgård.
Snabb tillväxt saktade av
Forskarnas observationer bygger på den årliga Riksskogstaxeringen, som sedan mätningarna startade på 1920-talet visat hur den svenska skogen stadigt vuxit allt snabbare.
Särskilt stor var ökningen mellan åren 1996 och 2013. Det här lade grund för optimistiska prognoser om skogens framtida växtkapacitet. Men de senaste tio årens mätningar ger andra signaler och påvisar en sämre tillväxt.
Vetenskaplig studie:
Swedish forest growth decline: A consequence of climate warming? Forest Ecology and Management.
