Avgaser och eldning minskar regnskogarnas förmåga att fånga in kol med 0,29 miljarder ton varje år. Forskare från Göteborgs universitet kan visa hur det marknära ozonet, som bildas på grund av förbränning, fördärvar växternas fotosyntes.
Skogar i tropiska områdena tar hand om 10–15 procent av den koldioxid som släpps ut i atmosfären genom mänsklig aktivitet. Regnskogarna är därför den mest effektiva motkraften till växthuseffekten.
Men regnskogarnas kolupptag påverkas av avgaser och eldning. Det visar en studie av forskare vid Göteborg universitet. Utsläpp av kvävehaltiga föreningar och flyktiga kolväten vid förbränning ger upphov till stora mängder marknära ozon.
Ozon är skadligt för olika organismer, människor och träd.
– Förbränningen gör dubbel skada på vårt klimat. Dels ökar den halten koldioxid i atmosfären, dels ökar halterna av marknära ozon med 2 till 3 gånger. Ozonet gör att växternas fotosyntes fungerar sämre och det hämmar upptaget av koldioxid från atmosfären, säger Johan Uddling som är professor i botanisk ekofysiologi vid Göteborgs universitet.
Skadorna har mätts
Ozonets inverkan på fotosyntesen har varit känd sedan tidigare. Men den nya studien är den första som mäter skadan på tropiska skogar. Det här är extra viktig kunskap eftersom dessa skogar står för cirka hälften av växternas totala koldioxidupptag på jorden.
– Vår studie visar att regnskogarnas kolsänka har minskat med 17 procent hittills under det här århundradet, om vi antar att effekterna på växternas tillväxt speglar de på fotosyntesen. Det betyder att motsvarande 0,29 miljarder ton kol per år inte har fångats in från atmosfären på grund av det marknära ozonets skadeverkningar, säger Johan Uddling.
Mer om utsläpp, ozon och trädens betydelse
De totala utsläppen från fossil förbränning och cementproduktion beräknas varje år motsvara cirka tio miljarder ton kol globalt.
Av all koldioxid som släpps ut i världen bedöms 30 procent lagras som kol i växter, där själva infångningen sker genom fotosyntesen.
25 procent hamnar i havet och resten stannar i atmosfären, där den bidrar till växthuseffekten.
Ozonet är en så kallad sekundär luftförorening som bildas i förhöjda halter i samband med förbränning av kväveföreningar och flyktiga kolväten, till exempel fossila bränslen. Ozonet bryts sedan ner relativt snabbt, det handlar om timmar upp till några veckor.
Problem med ozon kan minska
I Europa har halterna av marknära ozon minskat efter att bättre avgasrening med katalysatorer infördes. Problemen har i stället vuxit i länder med snabb industrialisering och tillväxt, som ibland ligger i delar av världen där tropiska skogar växer. Men situationen skulle kunna förbättras, menar forskarna.
– Det handlar om en överföring av teknologier till dessa områden. Mer resurser behöver satsas mot de skadliga utsläppen från förbränning även i Asien, Afrika och Sydamerika för att minska det marknära ozonet även där. Skogar som slipper utsättas för höga halter av marknära ozon är friskare och genererar mer ekosystemtjänster till lokalbefolkningen samt ett större upptag av kol från atmosfären, säger Johan Uddling.
Vetenskaplig studie:
Reduced productivity and carbon drawdown of tropical forests from ground-level ozone exposure, Nature Geoscience.
