Väljarna straffar inte regeringen för klimatpolitiken

Politiker oroar sig för att förlora i popularitet och inte bli omvalda om de sjösätter tuffa klimatåtgärder. Men enligt en ny studie från Göteborgs universitet kan den rädslan vara ogrundad. Väljarstödet verkar inte påverkas mycket alls, enligt forskarna – som har studerat det som har hänt efter en rad klimatåtgärder i Sverige.

Studier visar att svenskarna är oroade över klimatförändringarna och förväntar sig att politiker tar ansvar i frågan. Samtidigt visar forskning att politiker tvekar att införa klimatpolitiska åtgärder eftersom dessa kan innebära ökade kostnader för konsumenterna, exempelvis höjda drivmedelspriser.

– Politiker är oroliga över att förlora i popularitet och riskera att inte bli omvalda, men våra resultat visar att dessa farhågor inte nödvändigtvis stämmer. Det går att genomföra klimatpolitiska åtgärder i Sverige utan att väljarstödet direkt påverkas, säger Sofia Henriks, doktorand i statsvetenskap.

Elbusspremier och flygskatt

Tillsammans med forskarkollegor har hon undersökt om väljarstödet för sittande regeringspartier har påverkats efter införandet av 21 klimatpolitiska åtgärder i Sverige under 20 års tid. Det handlar exempelvis om kommunala elbusspremier, flygskatt för privatpersoner och subventionerad biogasproduktion för industrin.

Forskarna undersökte först hur åtgärderna presenterades för väljarna via nyhetsartiklar i medier. Alla åtgärder hade fått medieuppmärksamhet, vilket innebär att många hade hört talas om dem.

– I nyhetsartiklarna framställdes subventioner, som elbusspremien och industriklivet som något positivt, medan ökad diesel- och bensinskatt år 2011 beskrevs i mer negativa ordalag, säger Sofia Henriks.

Inga direkta effekter

Därefter studerade forskarna eventuella förändringar i väljarstödet. Deras slutsats: Oavsett hur medier framställde de nya klimatpolitiska åtgärderna har införandet av åtgärderna inte haft några direkta effekter på väljarstödet för sittande regeringspartier.

– Vi studerade resultaten av opinionsundersökningar som genomförts före och efter införandet av de klimatpolitiska åtgärderna. Resultaten visar inga direkta opinionsmässiga konsekvenser av att införa klimatpolitiska styrmedel i Sverige under den här 20-årsperioden, säger Sofia Henriks.

Så gjordes forskningen

Analyserna baseras på 21 klimatpolitiska åtgärder som Sverige skickat in till EU-kommissionen och EEA mellan åren 2000 och 2020 för att visa vilka åtgärder som tagits för att nå de gemensamt överenskomna klimatmålen.

För varje klimatpolitisk åtgärd slumpade forskarna fram svenska nyhetsartiklar för att först ta reda på om klimatåtgärderna hade nått ut till väljarna, samt om de beskrevs i positiva eller negativa ordalag. Data från åtta undersökningsinstitut, totalt 1 618 opinionsundersökningar, användes därefter för att mäta förändringar i väljarstödet, där samtliga institut ställde frågan ”Vilket parti skulle du rösta på om det var val idag?”.

Som kontrollvariabler användes SCB-data över arbetslöshet, konsumentpriser, hushållskonsumtion och konsumentförtroende. I opinionsundersökningarna har antalet som besvarat enkäterna varierat mellan 1 000 och 10 000 personer.

Källa: Göteborgs universitet

Vetenskaplig artikel:

Voters do not punish their government for climate policies under favorable conditions, Environmental Politics.