Sämre kondition kan öka risk för flera hälsoproblem

Försämringar i konditionsnivån under livet kan kopplas till risk för sådant som depression, ångest, stroke och demens. Det är slutsatsen i en ny studie från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.

Studien baseras på uppgifter från det svenska mönstringsregistret, i kombination med uppgifter från hälsoprofilbedömningar i företagshälsovård. Det skriver GIH i ett pressmeddelande.

25 år mellan mätningar

Studien sträcker sig över nästan fem decennier, från 1972 till 2020. Konditionen mättes vid mönstring, vid cirka 18 års ålder, samt i vuxen ålder, med hjälp av cykeltest. I genomsnitt gick 25 år mellan mätningarna.

Efter mätningen i vuxen ålder följdes deltagarna i snitt i åtta år med hjälp av olika medicinska register. Syftet var att se om personerna utvecklade depression eller ångest, eller sjukdomar som stroke och vaskulär demens.

Minskad risk för sjukdomar

Högre kondition, vid varje enskilt tillfälle både i tonåren och vuxen ålder, hade enligt studien ett samband med lägre risk för att utveckla dessa hälsoproblem senare i livet.

En ökning i konditionen mellan de två mätningarna hade samband med en lägre risk för depression, ångest, stroke och demens.

En minskning i konditionen under samma tidsperiod kopplades till en ökad risk för depression och ångest. Riskerna ökade med cirka 25 procent, enligt studien.

Två mätningar

Unikt med studien är att det fanns konditionsmätningar vid två olika tillfällen i livet för samma person, säger Elin Ekblom Bak, professor på GIH.

− Därigenom har vi kunnat undersöka sambandet mellan förändring i kondition mellan dessa två tidpunkter och risken att drabbas av de studerade hälsoproblemen. Dessutom visade alla olika sätt att beräkna förändring i kondition på liknande samband med utfallen, vilket är en styrka.

Svårt att veta vad som avgör

I den här typen av forskning är det dock svårt att säkert fastställa orsak och verkan, säger Camilla Wiklund, forskare vid GIH.

− Dessutom vet vi inte vad som skett mellan de två testerna, utan mätningarna beräknar bara konditionen vid respektive tillfälle. För att mäta verklig förändring behövs oftast fler än två mätpunkter. Utöver det finns det fler faktorer som vi inte har kunnat studera, som genetik, som kan spela stor roll för sambanden. Populationen vi studerat består dessutom enbart av män, vilket gör det svårt att dra slutsatser för hela befolkningen.

Vetenskaplig artikel:

Change in Cardiorespiratory Fitness and Risk of Depression, Anxiety, and Cerebrovascular Disease, American Journal of Preventive Medicine.