Det finns ingen tydlig fördel med påfrestande syrgasbehandling dygnet runt. Enligt en studie kan det räcka med kortare tid.
– Detta får stor påverkan för patienter med KOL och andra lungsjukdomar som långtidsbehandlas med syrgas hemma, konstaterar forskaren Magnus Ekström vid Lunds universitet.
Varje år påbörjar cirka tusen personer med svår syrebrist syrgasbehandling i hemmet. Patienten ska ha på sig syrgasgrimman dygnet runt, något som många tycker är både begränsande och påfrestande. Gasen är dessutom kall och torr. Det kan orsaka besvär som torrhet, sår och inflammation i luftvägarna.
Syftet med syrgasbehandlingen är att förlänga livet, men det vetenskapliga stödet för behandlingen har varit bristfälligt.
Behandling i 15 eller 24 timmar
I en stor studie har nu forskare undersökt hur syrgasbehandling påverkar patienter med lungsjukdomar. Drygt 240 patienter vid 20 kliniker i Sverige lottades till två olika grupper. Ungefär hälften behandlades med syrgas dygnet runt. Den andra gruppen fick syrgas under 15 timmar per dygn. De följdes sedan under ett års tid.
Resultatet visar att det inte fanns några skillnader mellan grupperna när det gäller sjukhusvistelser eller risk att dö.
– När vi jämför självrapporterad livskvalitet och fysisk aktivitet, symtom och trötthet hos patienterna ser vi inte heller skillnader eller tecken på fördelar om man använder syrgas under längre tid än 15 timmar per dygn, säger specialistläkaren Magnus Ekström som forskar i lungmedicin vid Lunds universitet.
Går att minska ner tiden
Gruppen som behandlades under färre timmar fick syrgas nattetid, då syresättningen oftast är sämre.
– Resultaten visar att det verkar säkert att vara utan syrgas en ganska stor del av dygnet för den här typ av patienter. Detta är viktigt eftersom det kan minska biverkningar av behandlingen och gör att patienterna kan anpassa den mer till sitt dagliga liv, säger Magnus Ekström.
Speglar patientgruppen bättre
Resultaten skiljer sig från tidigare studier som genomfördes på 1970-talet. Där antyddes att dygnet-runt-behandling skulle öka överlevnaden. Men de äldre studierna var små och innefattade bara patienter med lungsjukdomen KOL.
– Styrkan med den här studien är att vi lyckats inkludera dubbelt så många patienter, och som representerar hur det ser ut i dag då många av de som får syrgasbehandling i hemmamiljö är äldre, har även hjärtkärlsjukdomar och är kvinnor, säger säger Josefin Sundh, lungläkare och docent vid Örebro universitet.
Forskarna vill nu undersöka om behandling med ett högt flöde av uppvärmd, och mindre torr syrgas, nattetid kan förbättra prognos och leda till att patientgruppen mår bättre.
Vetenskaplig studie:
Long-term oxygen therapy for 24 or 15 hours/day in severe hypoxemia, New England Journal of Medicine.
