Sociala medier bidrar till gemenskap och underlättar kontakten med vänner och familj. Men allt på nätet får oss inte att må bra. Utseendehets kan få unga kvinnor att känna sig misslyckade och tonårspojkar utsätts för mycket hat. Det visar en rapport.
Varje år tar Internetstiftelsen tempen på svenskarnas nätvanor. Årets rapport lyfter fram fördelar och nackdelar med sociala medier.
– Årets rapport kastar ljus på det ibland tuffa klimatet på nätet, vilket syns i resultaten för hur sociala medier får oss att må och vad gäller utsattheten för näthat. Vi ser också att många fortfarande behöver hjälp med något på nätet, ett behov som ökar ju längre uppåt i åldrarna man kommer, säger Internetstiftelsens vd Carl Piva i ett pressmeddelande.
Rapporten visar att 6 av 10 svenskar som deltog i undersökningen tycker att sociala medier underlättar kontakten med nära och kära. 3 av 10 upplever att umgänge på sociala medier ger en större känsla av gemenskap.
Men sociala medier kommer inte bara med fördelar. 4 av 10 tycker att de ofta slänger bort för mycket tid.
Utseenden jämförs
Rapporten visar också att främst yngre kvinnor jämför sig utseendemässigt med andra på sociala medier. Det leder till att en del känner sig mindre attraktiva. Jämförelsen med andras liv kan också framkalla en känsla av att vara misslyckad.
– För första gången får vi veta hur sociala medier får oss att må och känna. Det är fint att se att många till exempel hittar råd och stöd i intressegrupper och hur det underlättar kontakter. Samtidigt måste vi uppmärksamma den negativa sidan – att sociala medier får människor, främst unga kvinnor, att känna sig utanför, mindre attraktiva och misslyckade när de jämför sig med andra, säger Jannike Tillå, kommunikationsansvarig på Internetstiftelsen i pressmeddelandet.
Näthatet frodas
Det råder även ett hårt klimat för unga på nätet. Mest utsatta för näthat är ungdomar mellan 12 och 19 år. Var fjärde tonårspojke har utsatts för näthat. Det är en ökning jämfört med 2023.
– Vi ser just nu ett hårt klimat där kommentarsfälten fylls av både personangrepp och rena hot. Det är en skrämmande utveckling som riskerar att påverka både barnens digitala liv och det demokratiska samtalet. Det finns stora risker med att sakliga diskussioner och öppenhet byts ut mot spekulationer och rena lögner, säger Jannike Tillå.
Många läser nyheter
Sociala medier spelar också en viktig roll för att ta del av nyheter – även om de flesta inte vill betala för nyhetstjänster. Varannan svensk har det senaste året granskat om en samhällsnyhet på nätet är sann, till exempel dubbelkollat innehållet mot andra källor
– Vi ser att sociala medier får oss att ta del av samhällsnyheter vi annars inte hade tagit del av, och att vårt sätt att konsumera nyheter har förändrats över tid. Generellt är det bra att man tar del av nyheter från flera olika källor, men när nyhetsutbudet ökar och uppmärksamhetsspannet minskar blir också behovet av källkritik viktigare än någonsin, säger Jannike Tillå.
Siffror från rapporten:
- 95 procent av svenskarna använder internet, ofta varje dag.
- Bland sociala medier är Youtube, Facebook och Instagram mest populära. Tiktok-användandet minskar markant bland barn på låg- och mellanstadiet, medan plattformen Roblox ökar bland tonåringar.
- Var femte ungdom har drabbats av näthat. Störst ökning finns bland tonårspojkar där var fjärde har utsatts.
- Mer än 60 procent av svenskarna använder bara kostnadsfria nyhetsmedier för samhällsnyheter. Drygt 50 procent följer rikstäckande nyhetsmedier för samhällsnyheter på sociala medier.
- En tredjedel av vuxna i åldern 18–84 år har testat ett AI-verktyg. Bland unga mellan 12 och 19 år har däremot 70 procent testat.
Många behöver teknisk hjälp
Rapporten visar också att de allra flesta svenskar använder internet, men var femte person behöver hjälp med det digitala livet.
– Hjälpbehoven varierar men det handlar framför allt utmaningar med själva tekniken, för svårt och tekniskt språk, förändringar och nyheter vid uppdateringar i system och appar, och att föra över information från en gammal enhet till en ny. Vi ser också att många äldre känner en oro för att göra fel och ställa till det, säger Jannike Tillå.
Enligt rapportens författare tycks inte AI-verktyg ha slagit igenom på bred front. De som använder AI, främst unga vuxna, tar främst hjälp av verktygen för studier och arbete.
Datainsamlingen till studierna gjordes av Novus under januari 2024. Deltagarna är slumpvis rekryterade och speglar Sveriges befolkning med hänsyn till kön, ålder, utbildning och geografi.
Rapport:
Svenskarna och internet 2024, Internetstiftelsen.
