Fyra viktiga glaciärer i Sverige har minskat rekordmycket på kort tid, visar Stockholms universitets årliga mätning.
– Det sker så fort nu, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation.
I september genomförde personal vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala de årliga slutmätningarna av Sveriges fyra referensglaciärer.
En referensglaciär är en glaciär som forskare regelbundet mäter. Här handlar det som mätserier som sträcker sig många decennier tillbaka i tiden. Ungefär 50 referensglaciärer finns i världen, varav Sverige har fyra.
Vid mätningarna kontrolleras bland annat den så kallade vinterbalansen. Den fastställs i slutet av vintern och räknar glaciärernas tillväxt i form av snö och is. Sommarbalansen kontrolleras också. Den fångar glaciärernas avsmältning under sommaren.
Sammanräkningen av allt detta ger den slutliga så kallade nettomassbalansen. Den visar hur mycket glaciärerna har vuxit eller krympt på ett år.
Glaciärer krymper rekordfort
De nya mätningarna visar att nettot är rekordnegativt för det senaste året, alltså från september 2023 till september 2024.
– Vi har uppmätt de största avsmältningarna sedan de systematiska glaciärobservationerna på Sveriges referensglaciärer började, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation.
– Det sker så fort nu. Det syns att glaciärerna inte mår bra, säger Nina Kirchner.
En av glaciärerna heter Storglaciären. Där har den så kallade massförlusten femfaldigats under det senaste årtiondet. Jämfört med ifjol är förlusten trefaldigad.
Situationen är likadan för Rabots glaciär, som också har förlorat rekordmycket is. Stora förluster på kort tid har också skett på glaciärerna Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären.
Glaciärer kommer försvinna
Mätningarna visar även att Rabots glaciär och Rivgojiekki för andra året i rad har förlorat sina så kallade ackumulationsområden. Det innebär att även i de högst belägna delarna av glaciären smälter snö och is bort istället för att ligga kvar året runt och ”mata” glaciären. Finns inga ackumulationsområden kommer glaciärerna att försvinna helt inom en snar framtid.
– Vissa kommer att försvinna, det finns ingen tvekan om det, säger Nina Kirchner.
Gapande sprickor försvårar
Årets mätningar var särskilt utmanande, enligt forskarna, då stora öppna sprickområden nu finns på samtliga referensglaciärer. Till det kom även ett stort antal nya så kallade glaciärbrunnar som skapar nästan vertikala förbindelser mellan glaciärytan och berget under där smältvatten forsar ner.
– Brunnarna har uppstått de senaste åren i mycket större och mycket mer dynamisk omfattning än vad vi tidigare sett, vissa brunnar har i år blivit stora nog för att kunna sluka en skoter med kälke och vissa av dem en bil, säger Johanna Dahlkvist, teknisk och fältoperativ chef på Tarfala forskningsstation.
Massbalansen för Storglaciären har mätts sedan 1940-talet. De andra tre glaciärerna har mätts sedan 1980-talet.
Kebnekaises sydtopp fortsätter att krympa – störst minskning på 30 år
Text: Lisen Forsberg
