Vård och trygghet viktigt när äldre flyttar till särskilt boende

För många äldre blir vardagen hemma så svår att de föredrar att flytta till ett särskilt boende, med tillgång till vård dygnet runt. Bakom beslutet ryms både ensamhet och otrygghet, men också en känsla av att vara i beroendeställning. Det visar en avhandling vid Örebro universitet.

Målet är att äldre i Sverige ska kunna bo hemma så länge som möjligt, men för många blir situationen ohållbar. En avhandling har nu undersökt varför äldre väljer att ansöka om en flytt till ett särskilt boende.

I avhandlingen har äldre som har en sjukdom, men inte en demensdiagnos, intervjuats. Just den här gruppen förväntas i större utsträckning få vård och omsorg i hemmet. I avhandlingen ingår också samtal med anhöriga och analyser av 160 beslut där en flytt till särskilt boende har beviljats.

Beroende av andra

Bland äldre som väljer att lämna sitt hem finns ofta olika funktionsnedsättningar, både fysiska och kognitiva. De upplever att stödet från hemtjänst och anhöriga inte räcker till för att klara svårigheter i vardagen.

– De äldre upplever att andra har tagit över deras liv, deras hem och vardagsrutin och att de befinner sig i en beroendeställning, vilket leder till en ohållbar hemsituation och behovet av att vilja flytta uppstår, säger forskaren Lisa Spang som skrivit avhandlingen vid Örebro universitet.

De äldre och deras anhöriga såg därför särskilt boende som det enda alternativet för att få tillgång till personal dygnet runt.

– Det finns stora variationer i de äldres behov. Vissa var relativt självständiga, men kände sig otrygga eller oroliga hemma, medan andra ansökte på grund av påverkan från anhöriga som inte längre orkade hantera den äldres behov.

Lösning på många problem

Avhandlingen lyfter fram åtta aspekter av vardagslivet som påverkar beslutet om en flytt. Här finns svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter, beroendeställning och brist på social gemenskap, men också nedstämdhet och ångest. Påverkan från anhöriga och behov av närhet till vårdpersonal spelar också in. Det kan också röra sig om livsförändrande händelser, till exempel att drabbas av sjukdomar som stroke eller cancer.

– Denna komplexitet visar att särskilt boende uppfattas som en lösning på många olika typer av problem, trots att det främst är tänkt för dem med omfattande vård- och omsorgsbehov, säger Lisa Spang,

Stöd behöver ses över

Att bo kvar och åldras hemma är en samhällsnorm, både i Sverige och internationellt. Som ett resultat av detta är platserna på äldreboenden begränsade. Samtidigt ökar antalet äldre i samhället.

– Vi behöver förbättra tillgänglig information om olika boendealternativ och den vård de erbjuder. Det finns även behov av att se över boendeformerna och eventuellt skapa ytterligare en som erbjuder närhet till personal som arbetar med schemalagda besök, men som också snabbt kan vara tillgängliga vid akuta situationer, säger Lisa Spang.

Hon ser också att hemtjänsten behöver nya mer individanpassade arbetssätt för att minska känslan av beroendeställning hos de äldre.

– Genom att förbättra både boendeformer och hemtjänstens arbetssätt kan samhället bättre möta de äldre personernas behov och därigenom minska trycket på särskilda boenden, säger Lisa Spang.

Avhandling:

Perspectives on the daily life of older adults applying for a nursing home, Örebro universitet.