Biologisk mångfald krävs för en fortsatt beboelig planet. Just nu hålls en stor konferens om biologisk mångfald i Colombia, COP16. Syftet är att komma överens om hur mångfalden i världen ska övervakas, mätas och finansieras.
Det finns en stark vetenskaplig konsensus om att förlusten av natur fortsätter och att den kommer att påverka människor i allt högre grad. En biologisk mångfald är till exempel nödvändig för matproduktion och för en begränsning av klimatförändringarna.
– De flesta människor drar nytta av naturen och förlorar på denna förstörelse, säger Garry Peterson, forskare vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.
Viktigt med finansiering
Han och kollegor deltar i det internationella mötet COP16 i staden Cali i Colombia. Mötet handlar om att hitta gemensamma sätt att mäta förluster av biologisk mångfald, men även mäta framsteg som görs.
Det handlar också om att hitta finansiering för att skydda mångfalden. Det är en avgörande punkt, enligt Juan Rocha, forskare vid Stockholm Resilience Centre. Utan tillräckligt med pengar till åtgärder blir det ännu svårare för framtida generationer att hantera de kriser som väntar.
Farliga sjukdomar lär öka
En annan fara med klimatförändringar i kombination med förlust av biologisk mångfald är att zoonotiska sjukdomar sannolikt kommer att öka snabbt under kommande årtionden. Zoonotiska sjukdomar är sådana som sprids mellan djur och människor, exempelvis rabies.
– Zoonotiska sjukdomar kan, som covid-19-pandemin visade, ha förödande effekter på människors hälsa och samhällen. Investerare som pensionsfonder och utvecklingsbanker har ett ansvar att bidra till att mildra effekterna genom sitt aktiva ägande och genom god hållbarhetspraxis, säger Victor Galaz, forskare vid Stockholm Resilience Centre.
COP16 pågår mellan 21 oktober och 1 november 2024.
Om COP16
COP16 ses som ett kritiskt möte för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Syftet med mötet är att löften från FN-mötet i Montreal 2022 ska övergå i konkreta åtgärder.
Det globala ramverket för biologisk mångfald antogs vid mötet 2022 och består av fyra mål för 2050 och 23 mål för 2030. Deltagarna i årets möte förväntas visa att deras nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald är anpassade till ramverket.
Källa: Stockholms universitet
