Elever under en lektion skriver i anteckningsblock.
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

En del elever går igenom gymnasiet utan att få en examen, något som kan bli ett hinder för vidare utbildning. En avhandling vid Umeå universitet lyfter fram hur läs- och skrivsvårigheter kan påverka betygen.

Avhandlingen tar avstamp i att 28 procent av gymnasieeleverna inte tog sin examen under 2020. För att se vilka faktorer som kan påverka skolresultaten har elevers läs- och skrivsvårigheter, men även kvalitet i skriven text på svenska och engelska, undersökts.

För att bedöma läsförmåga deltog 159 gymnasielever i en screening för ordigenkänning och läsförståelse. De fick även fylla i en webbenkät där de skattade sin egen förmåga att skriva.

I studiens data ingick elevernas argumenterande texter på svenska och engelska. Information fanns också om elevernas betyg, gymnasieprogram, studiebakgrund, det vill säga hur länge de läst svenska, och kön.

Svårigheter påverkar betygen

Resultatet visar att framför allt skrivande, men även läsförmåga, spelar stor roll för gymnasieelevers betyg. En förklaring är att läsning och skrivande är integrerade i många ämnen.

– Utfallet var även att elever med lässvårigheter som studerat svenska och engelska endast i ett år riskerade låga betyg i de gymnasiegemensamma ämnena svenska, engelska, samhällskunskap och historia, säger Pär Sehlström som skrivit avhandlingen vid Umeå universitet.

– Däremot verkar inte lässvårigheter påverka betygen i dessa ämnen om eleverna har läst svenska och engelska i två år, fortsätter han.

Kämpar med sina skolresultat

Att gruppen elever med lässvårigheter kämpar med sina skolresultat kan bero på att de inte fullt ut kan använda läsning och skrivande som verktyg i sitt lärande, menar Pär Sehlström.

Han beskriver hur läsning är en resurs för skrivande, som i sig kan vara en utmaning för elever med lässvårigheter. Dessa elever har därför dubbel utmaning i sitt skolarbete.

Avhandlingen visar att läsförmåga både spelade roll för argumenterande textkvalitet på svenska som modersmål, men också på engelska som andraspråk.

– Även en del elever utan lässvårigheter hade ganska låga resultat vilket visar på att argumenterande skrivande kan vara en utmaning för många elever på gymnasiet.

Behov av extra stöd

Resultatet vittnar om att elever med lässvårigheter har behov av mer lärarstöd i skrivande på svenska, men också på engelska. Detta är särskilt viktigt om eleverna bara studerat svenska och engelska i ett år.

– Vad beträffar pedagogiska implikationer, visar avhandlingen på vikten av att explicit inkludera både skrivundervisning och läsundervisning i gymnasiegemensamma ämnen för att eleverna ska få bättre skolresultat, säger Pär Sehlström.

Avhandling:

Students with Reading Difficulties in Upper Secondary School, Umeå universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera