Den sista tiden i livet blir bättre om palliativ vård inleds direkt efter diagnos av en dödlig sjukdom. Besök på akutmottagning och sjukhusvård minskar också drastiskt. Det visar en avhandling från Lunds universitet.
De allra flesta som får palliativ vård är personer som drabbats av en obotlig cancersjukdom.
Jämfört med andra länder har denna form av lindrande vård kommit långt i Sverige, men enligt en rapport från Cancerfonden finns fortfarande stora brister. Till exempel märks stora variationer i tillgången till palliativ vård, som dessutom ofta sätts in sent.
– Det är många som blandar ihop palliativ vård, med vård i livet slutskede. Tidig palliativ vård innebär multiprofessionell samverkan, symtomkontroll och mer fokus på livet än på döden, säger läkaren Anders Bojesson som är doktorand vid Lunds universitet.
Han har lett en forskningsstudie där totalt 118 patienter med obotlig mag- och tarmcancer deltog. De flesta fick avancerad sjukvård, ASIH, i hemmet innan de avled.
Livskvalitet ökade
I studien mättes patienternas livskvalitet var sjätte vecka. Den undersöktes utifrån fysiskt, socialt, känslomässigt och funktionellt välbefinnande.
Den grupp deltagare som fick palliativ vård direkt vid diagnostillfället – och som vårdades hemma ett halvår innan de avled – hade bättre livskvalitet och mindre behov av akutvård på sjukhus. Detta jämfört med en kontrollgrupp där patienterna bara fick palliativ vård under de sista 39 dagarna i livet.
Patienterna som fick palliativ vård i ett senare sked hade tre gånger fler besök på akuten. De låg på sjukhus under i snitt elva dygn.
– Det är så här det i regel ser ut i Sverige idag, med palliativ vård endast den sista månaden i livet och många akutinläggningar. Palliativ vård är, troligtvis, en underutnyttjad möjlighet inom svensk sjukvård, säger Anders Bojesson.
Symtom kan övervakas bättre
Om palliativ vård sätts in tidigare finns alltså bättre möjligheter till kontroll av sjukdomssymtom och förbättrad livskvalitet, enligt avhandlingen.
Kontroll av symtom kan behövas tidigt vid en avancerad tumörsjukdom – även om patienten har flera år kvar att leva. När symtomen är under kontroll kan det palliativa teamet tillfälligt backa, för att sedan återuppta kontakten med patienten om symtomen förvärras.
– Det finns få studier gjorda på hembaserad palliativ vård i Sverige. Det är viktigt att den palliativa vården fortsätter utvecklas i Sverige och då behövs forskningsstudier av hög kvalitet. I nästa steg kommer vi att undersöka hur tidig palliativ vård påverkar anhöriga och även räkna ut eventuella hälsoekonomiska vinster av den, säger Anders Bojesson.
Mer om forskningsstudien
Avhandlingen ingår i forskningsstudien ALLAN, förkortning för tidig palliativ anslutning. Det är en randomiserad klinisk studie som pågick 2014-2021 i samarbete med Skånes onkologiska klinik och Palliativ vård med ASIH, avancerad sjukvård i hemmet, samt den specialiserade palliativa vården i Lund och Malmö.
Ett av flera syften var att studera effekten på patientens livskvalitet när palliativ vård integreras tidigt med onkologisk behandling. I den aktuella studien var ungefär hälften kvinnor och hälften män. Medelåldern var 71,5 år.
Avhandling:
Early Integration of Specialized Palliative Care with Oncological Treatment, Lunds universitet.
