En vuxen tillsammans med barn som målar teckningar.
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Många olika uppgifter som dagligen måste lösas – med begränsade resurser. När förskolepersonal tyckt till om sin arbetssituation på sociala medier beskrivs en splittrad yrkesroll som väcker frustration.


I en avhandling vid Karlstads universitet har mer än 1 000 berättelser från förskolepedagoger runt om i Sverige analyserats. Texterna publicerades i samband med ett upprop om arbetsmiljön på förskolor år 2018. Då uppmanades förskolepersonal att berätta om sin arbetssituation under hashtaggen #pressatläge på sociala medier.

Mer fokus på utbildning

Bakgrunden till uppropet var att förskolans verksamhet förändrats i riktning mot mer undervisning än omsorg och lek. Samtidigt minskade antalet anställda med pedagogisk utbildning och fler var sjukskrivna. Under 2017 uppgav även fler pedagoger att arbetsbelastningen i förskolan var för hög.

Syftet med avhandlingen är att bidra med en bild av arbetssituationen som framträder i texter från #pressatläge, och hur pedagogerna upplever förskolans förändrade villkor och uppdrag.

Många uppgifter samtidigt

I det undersökta materialet framkommer att pedagogernas yrkesroll innehåller många olika delar och bitvis är spretig.

– Förskolans personal upplever att de förväntas lösa väldigt mycket, och väldigt olika uppgifter. Samtidigt saknar de förutsättningar för att göra arbetet så bra som de önskar, säger forskaren Maria Lennartsdotter som skrivit avhandlingen vid Karlstads universitet.

Hon kategoriserar de uppgifter som personalen förväntas lösa i fyra olika identiteter: lärare, omsorgsutövare, hushållsarbetare och administratör.

När det är stressigt på jobbet, och förutsättningarna inte räcker till, måste personalen prioritera. Maria Lennartsson pekar på att rollen som omsorgsutövare och hushållsarbetare är svårast att prioritera bort.

– Det går inte att låta bli att byta blöja eller torka bordet bara för att det är en lite körig dag. Men man kanske då väljer bort att göra en utflykt eller att lägga tid på den planerade pedagogiska verksamheten, säger hon.

Hård ton i inlägg

Under forskningens gång överraskades Maria Lennartsson av den stundtals hårda tonen i pedagogernas berättelser, som betraktas som en slags digital aktivism.

– Arbetssituationen beskrivs ibland med kraftfulla uttryck. Det kan vara ett sett att bli hörd och sedd, och säger kanske lite om formen också. Att i sociala medier, inte minst i den här formen av upprop, kan man vara hårdare än i andra sammanhang. Det blir en ventil eller frizon, säger hon.

Avhandling:

Professionell komplexitet i svensk förskola: pedagogers berättelser om förändrade villkor och uppdrag, Karlstad universitet.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera