Är det värt att arbeta 40 timmar i veckan? För vissa ger en ökad fritid tillräckligt med fördelar för att vilja jobba deltid, trots minskad lön. Nu ska forskare ta reda på vilka de exakta konsekvenserna blir för individ och samhälle.
I ett nytt forskningsprojekt strävar forskarna efter att fördjupa vår förståelse för hur arbetstagare påverkas när de aktivt väljer att minska sin arbetstid. Projektledaren Mimmi Barmark, universitetslektor och studierektor på Sociologiska institutionen vid Lunds universitet, ser det frivilliga deltidsarbetet som ett viktigt forskningsämne. Resultaten från studien kan utgöra en grund för att forma morgondagens arbetsliv på ett mer hållbart sätt. Det räcker med att ta en titt omkring sig i vårt samhälle för att se dess potentiella relevans, menar hon.
– Dels är den arbetsrelaterade psykiska ohälsan ett stort problem, med stress och utbrändhet. Många mår väldigt dåligt. Dels lever vi i en del av världen där överkonsumtion bidrar till att förstöra planeten. Det är förstås lockande att tänka att frivilligt deltidsarbete skulle kunna vara en del av lösningen på båda dessa problem.
Alla har inte behov av deltidsarbete
Forskningsprojektet handlar inte om att utröna huruvida deltidsarbete är bra eller dåligt. Verkligheten är mer komplicerad än så, påpekar Mimmi Barmark. Mer fritid låter naturligtvis lockande för många, men det är inte alla som är i behov av det, och beroende på yrkets lönenivå är det inte alla som skulle ha råd med det heller.
– Vi utgår från att det beror på många saker, ekonomisk sits, familjesituation med mera. Frågan är snarare vilka individer som kan gynnas av det och på vilka sätt, säger Mimmi Barmark.
En faktor som också spelar in är hur man ser på livet och vilken betydelse man vill att ens jobb ska ha.
Yngre värdesätter flexibel arbetstid
– Det verkar som att särskilt den yngre generationen har andra värderingar när det gäller arbete och balansen mellan jobb och fritid. De vill inte definieras av sina jobb, och värdesätter till exempel flexibla arbetstimmar och möjligheten att jobba hemifrån.
Sedan lagen om 40 timmars arbetsvecka infördes 1973 har flera förslag om sänkt generell normalarbetstid lagts fram från olika håll, till exempel 35 timmars arbetsvecka eller sex timmars arbetsdag. Men även om dessa idéer är besläktade skiljer de sig åt på flera sätt från individuellt och frivilligt valt deltidsarbete.
– Om alla går ner i tid så blir ingen avvikande som väljer att självmant göra det, deltidsarbetarna missar inget av det sociala på arbetsplatsen och arbetsgivaren står här för kostnaden. Det finns egentligen inga direkta nackdelar för arbetstagaren i den situationen. De blir mer utvilade, får mer tid över till fritidsaktiviteter och att umgås med sina barn samtidigt som de bibehåller sin lön, säger Mimmi Barmark.
Deltidsjobb kan ge utanförskap
När det gäller frivilligt deltidsarbete är det i stället arbetstagaren som får betala för beslutet att gå ner i tid, både i lön – vilket även medför lägre pension – och att gå emot normen och vara avvikande på jobbet. Den som går ner i tid med 20 procent missar trots allt lika mycket av de sociala interaktionerna med kollegorna, vilket kan leda till en känsla av utanförskap.
Beroende på arbete kan en arbetstidsförkortning också innebära att man bara får mer att göra på mindre tid, vilket skapar mer stress.
Jörgen Larsson, sociolog och senior forskare vid Chalmers tekniska högskola, har gjort flera studier på ämnet. Studierna tog avstamp i Göteborgs stads beslut 2015 om att införa en utvidgad deltidsrätt för sina anställda, det vill säga att den lagstadgade rätten för småbarnsföräldrar och studerande utvidgades för att ge även övriga anställda möjligheter att gå ner i arbetstid, oavsett motiv.
Positivt med minskad arbetstid
– De som valde att gå ner i tid kunde delas in i tre kategorier. De som gjorde det av hälsoskäl, för att de inte orkade med heltid. De som gjorde det för att få mer tid till att umgås med sina barn eller till exempel ta hand om sina föräldrar. Och så de som ville ha mer tid över till annat, till fritidsaktiviteter eller att umgås med vänner, säger Jörgen Larsson.
Majoriteten av dem som valde att minska sin arbetstid upplevde positiva effekter, inklusive ökad fritid, ökad energi och förbättrad hälsa. Det var dessutom inte bara arbetstagarna som såg fördelar.
– Även cheferna vi pratade med var positiva. De upplevde visserligen att de behövde pussla en del för att få ihop bemanningen, och det kunde också vara svårt att få till gemensamma möten för alla när folk är borta på olika tider, men i stort var de positiva.
Kortare arbetstid gav friskare personal
Bland annat såg man mindre sjukfrånvaro bland dem som gått ner i tid på grund av hälsoskäl. Men det finns fortfarande flera frågetecken gällande hur samhället påverkas i stort av olika former av arbetstidsförkortning. Viktiga områden att belysa är bland annat jämställdhet och konsumtionsmönster, men även samhällsekonomin. Till exempel kan en arbetstidsförkortning leda till minskade samhällskostnader genom att sjukfrånvaron minskar, men samtidigt kan det resultera i en potentiell nedgång i skatteintäkterna på grund av färre totala arbetade timmar.
Jörgen Larsson framhåller en annan väsentlig frågeställning kring arbetsmarknadens dynamik om utökade deltidsrättigheter implementeras på bredare basis:
– Det finns en farhåga om att det skulle kunna leda till brist på arbetskraft, att det helt enkelt inte går att täcka upp för alla som väljer att jobba deltid. Och det kan man ju föreställa sig, särskilt när det gäller till exempel lärare och vårdyrken där det redan nu är svårt att hitta tillräckligt med personal.
Text: Thomas Wedérus, Forte Magasin
Artikeln kommer från Forte Magasin, forskningsrådet Fortes tidning om forskning för människors hälsa, arbetsliv och välfärd. Klicka här för en kostnadsfri prenumeration.
