I skogar i USA och Kanada dyker plötsligt en asiatisk matsvamp upp på stubbar och fallna träd. Troligen har den ”rymt” från odlingar – något som även kan hända i Sverige. Och forskare är oroade.
Vi har hört talas om invasiva växter och djur, som lupin, mårdhund och kinesisk ullhandskrabba. Men att svampar kan bli invasiva får nästan ingen uppmärksamhet alls, säger Elisabet Ottosson, forskare och miljöanalysspecialist på Artdatabanken vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
– Man har inte tänkt på svampar på samma sätt som man har tänkt på växter och djur. Men nu börjar det komma mer forskning om vad invasiva svampar kan ställa till med.
Elisabet Ottosson arbetar just nu med att, för Sveriges del, riskbedöma svamparter som med människans hjälp har förflyttats till nya områden och därmed kan bli invasiva. Det återstår mycket arbete och många arter att gå igenom, säger hon.
Främmande och invasiva arter
Med främmande arter menas arter som med människans hjälp har förflyttats till ett område där de inte funnits tidigare. Det kan till exempel vara genom införsel med import, att de tas med hem från resor eller att de oavsiktligt följer med andra transporter eller med livsmedel.
Främmande arter betraktas som invasiva när de sprider sig snabbt och orsakar skador på naturen, människors hälsa eller på ekonomin.
Källa: Naturvårdsverket
Invasiva arter är arter som med människans hjälp sprids och får fäste i en helt ny miljö och där börjar skapa obalanser. Inhemska arter kan konkurreras ut och försvinna. Invasiva arter kan också ge upphov till sjukdomar. Trädsjukdomarna almsjukan och askskottsjukan orsakas till exempel av svampar som har flyttats hit från andra delar av världen. Det finns också nya svampsjukdomar som ger sig på al, ek och bok.
Följer med växter
Svamparna som ger sig på dessa träd har ursprungligen kommit in via importerade växter, enligt studier. I plantskolor har också aggressiva svamphybrider uppstått. Dessa har spridits till skog och mark och orsakat skador på träd.
Här är svamparna som går att odla hemma
Ett annat sätt att föra in en främmande svampart i ett land är att odla svampen. Risken uppstår om svampen sprids från odlingarna. Det verkar ännu inte ha skett i Sverige, däremot verkar det ha hänt i USA och Kanada. Ett av de första larmen från Nordamerika om odlade exotiska svampar som “rymt” kom 2018. Larmet gäller arten citronmussling, Pleurotus citrinopileatus, en populär svamp bland hobbyodlare som köper svampmycel för att odla inomhus eller på tomten.
Citronmusslingen är en släktning till den ostronmussling som växer naturligt i Sverige. Men just denna citrongula art växer inte naturligt i vare sig Europa eller Nordamerika, utan är subtropisk och växer i länder som Japan och Ryssland.
Vid det här laget har citronmusslingen spritt sig till nio delstater i USA och delar av Kanada. Hur det har gått till är forskarna inte säkra på, men en gissning efter dna-analyser är att svampen härrör från odlingskit och liknande för svampodling, säger en svampforskare i USA.
Kanske har spridningen skett av sig själv via odling i trädgårdar, kanske har någon eller några planterat ut den exotiska svampen. Vissa områden rapporteras vara så fulla av citronmussling att svampplockare kan gå ut med sopsäckar och fylla dem med svamp.
Svampälskare som vill slippa betala dyrt för kulinarisk svamp i mataffären jublar kanske. Men inte forskarna.
– Citronmusslingen verkar sprida sig enormt. Den är oerhört snabb och effektiv på att bryta ned ved och kan växa på veden av de flesta av våra lövträd. Den här spridningen har gått på bara några år, säger Elisabet Ottosson på SLU.
Kan ta över områden
Det är inte positivt, fortsätter hon. Att det har gått snabbt betyder att svampen har stor potential att ta över områden och tränga undan andra svampar.
– Risken är stor att en sådan art konkurrerar ut andra svamparter. Den kan också tränga undan växter och djur. Trängs en svampart undan och en viss insekt lever av just den svampen, då kommer insekten också att försvinna. Det här leder till en minskad biologisk mångfald.
Att en svamp tar över på detta sätt behöver inte leda till ekologisk katastrof, men det kan ändå bli problematiskt, säger Elisabet Ottosson.
– Man kan jämföra med lupinen. Den är inte skadlig. Men om den får fäste på ett ställe kan den konkurrera ut den inhemska floran. Den blir en superart, på något vis. Och den blir nästan omöjlig att få bort.
Ny sopp i Sverige
Värt att nämna är att Sverige nyligen fått en helt ny sorts svamp, en ätlig sopp som heter ribbsopp, Aureoboletus projectellus. Det första fyndet av svampen i Sverige gjordes 2017, på Öland. Efter det verkar den ha etablerats på allt fler ställen i södra Sverige. Inget vet säkert hur den har hamnat här, men forskarna vet att svampen har gjort en resa från Nordamerika till Europa.
På vår sida Atlanten, visar forskning, verkar svampen ha bytt värdträd, alltså det träd som svampen lever i symbios med. Genom att “hoppa över” till ett nytt träd har svampen lättare kunnat spridas i den nya miljön. Det finns fler exempel på svampar som har gjort liknande “hopp” och ökat sin spridning efter flytt.
Vad ribbsoppens spridning innebär för svenska ekosystem vet ingen. Och det är en del av problemet med främmande arter, säger Elisabet Ottosson. Man vet inte i förväg hur svamparter kan byta värdträd, byta levnadsmönster, ge upphov till hybrider eller orsaka sjukdomar. Man vet det först när det har skett.
Citronmusslingen har inte hittats vilt växande i svensk natur, men en utbredning som den i USA och Kanada skulle kunna hända även i Sverige, menar Elisabet Ottosson. Eftersom svampen kan odlas utomhus, till exempel i trädgårdar, bör den också kunna överleva vintrarna, åtminstone i södra Sverige. Med ett varmare klimat kommer svampen också sannolikt att kunna breda ut sig i områden där det tidigare har varit för kallt.
Forskare vill vara försiktig
Vad är då svampforskarens råd till den som vill odla svamp? Var lite försiktig, tycker Elisabet Ottosson.
– Det riskfria alternativet skulle vara att man bara odlar sorter som växer naturligt i Sverige. Men jag tycker att den här frågan borde diskuteras mer. Nu får vi se vad studier om citronmusslingen i USA kommer fram till. Men redan nu när vi inte är säkra vore det klokt att vara försiktig med vilka sorter man odlar utomhus. Vi måste inte alltid vänta tills vi får problem innan vi vidtar en åtgärd.
Därför är det så svårt att odla kantareller
Forskning.se har frågat Svamphuset, en svensk försäljare av svampmycel, om deras syn på riskerna med att odla främmande svamparter. Företaget säger att de följer de gällande rekommendationerna för invasiva arter, men att det idag inte finns några specifika riktlinjer för de arter som de säljer.
Vetenskapliga artiklar:
Studie från bland annat SLU om hur Phytophthora-svamp, som bland annat angriper al, sprids sig i Sverige: An Overview of Phytophthora Species on Woody Plants in Sweden and Other Nordic Countries, Microorganisms.
Om ribbsoppens utbredning i Europa: Aureoboletus projectellus (Fungi, Boletales) – An American bolete rapidly spreading in Europe as a new model species for studying expansion of macrofungi, Fungal Ecology.
