Personer ur arbetarklassen är sällsynta i riksdagen och överlag ovanliga i politiken jämfört med andra. En ny studie från Uppsala universitet och Stockholms universitet har undersökt möjliga förklaringar till det. Den visar att arbetarnas frånvaro inte kan förklaras av kompetens, ambitioner eller väljarstöd.
Under de senaste 50 åren har kvinnor, unga och utrikes födda människor ökat sin representation inom politiken. Samma utveckling syns dock inte för arbetarklassen. Gruppen är fortsatt underrepresenterad på alla politiska nivåer, med större bortfall på högre positioner.
Arbetarklass, vad är det?
Arbetarklass i studien definieras utifrån yrke och bransch, baserat på registerdata. Gruppen inkluderar främst arbetare med manuella arbetsuppgifter, kvalificerade som okvalificerade. Män inom denna grupp arbetar ofta inom bygg- och tillverkningsindustrin, medan kvinnor oftast arbetar inom vård och omsorg. Samma resultat fås även när man använder alternativa definitioner baserade på inkomst och utbildningsnivå.
Källa: Stockholms universitet
Andelen personer från arbetarklassen var tämligen konstant på olika politiska positioner mellan 1973 och 2018, enligt den nya studien. Under dessa år utgjorde gruppen ungefärligen 50 procent av väljarna, men bara 34 procent av kandidaterna i kommunvalen, 28 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige, 17 procent av listettorna i kommunerna och 13 procent av riksdagsledamöterna.
– Trots att arbetarklassen står för halva väljarkåren återspeglas det sällan på ledande politiska positioner, säger Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet.
Högst andel i SD
Arbetarklassens representation minskar på högre positioner inom alla riksdagspartier. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet underrepresenterar sina väljare från arbetarklassen i lika hög grad som andra partier. Undantaget är Sverigedemokraterna, som har högst representation.
I den nya studien avvisas flera vanliga förklaringar till arbetarnas frånvaro i politiken. Väljarna, visar det sig, är lika benägna att personrösta på politiker från arbetarklassen som på politiker från andra samhällsgrupper. Arbetarklasspolitikerna, visar studien vidare, uppvisar liknande nivåer av ärlighet, vilja att tjäna allmänintresset och vilja att lägga tid på politiken.
Handlar inte om kompetens
Inte heller skillnader i andra kvalifikationer förklarar att arbetarna faller bort ur politiken. Även om personer från arbetarklassen generellt har lägre skolbetyg och resultat på kognitiva tester från mönstringen förklarar det inte deras sämre möjligheter att avancera i politiken.
– Karriärgapet beror uppenbart inte på att arbetarna har sämre kompetens, säger Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
Högre tröskel för arbetare
Vad beror då underrepresentationen på? En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att arbetare har en jämförelsevis lägre vilja att ge sig in i politiken på kommunal nivå. Färre från arbetarklassen känner någon som redan tagit steget in i kommunpolitiken jämfört med andra grupper, vilket skulle kunna förklara den lägre viljan.
Däremot finns inget gap i karriärambitioner bland dem som redan har tagit steget in i politiken.
Arbetsvillkor kan avgöra
En stor majoritet av politikerna i Sverige är fritidspolitiker och har sina politiska uppdrag vid sidan av jobb eller studier. En sak som vore intressant att forska om framöver handlar om arbetsvillkor, säger Johanna Rickne.
– Arbetaryrken är ofta mindre flexibla i tid och rum. Det är något som kan göra det svårt att påbörja en politisk karriär och lägga ner tid på den. Andra orsaker står sannolikt att söka inom de politiska partierna, exempelvis i personliga nätverk.
Många kommer från facket
Många politiker från arbetarklassen inom Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har en bakgrund som fackliga representanter.
– Fackets inflytande inom dessa politiska partier är en sannolik förklaring till att Sverige ändå har fler arbetare inom politiken än nästan alla andra länder, säger Johanna Rickne.
Lokalpolitiker gynnar egna bostadsområden vid nybyggen
Vetenskaplig artikel:
The Class Ceiling in Politics, American Political Science Review.
