Ett snabbt stick i fingret och lite blod på ett kort som läggs i en vanlig brevlåda. Enklare tester för alzheimer kan finnas på plats inom några år, enligt forskare bakom en europeisk studie som leds från Göteborgs universitet.
Biomarkörer som mäter tecken på demenssjukdomen alzheimer har utvecklats under lång tid. De har fungerat väl i ryggvätska och i venöst blodprov som tas i armvecket.
Men nu utvecklas även enklare tester där blodet tas från ytliga kärl i fingret. Testet innebär att en eller två droppar blod från fingret samlas upp på ett särskilt kort, där blodceller genast separeras från plasman.
När kortet torkat, efter ungefär en kvart, skickas det med vanlig post till ett laboratorium där avancerade analyser görs.
Testats vid minneskliniker
I en studie har forskare låtit drygt 200 personer göra blodprovstest med ett stick i fingret.
Testet gjordes vid fem minneskliniker i Europa och skickades sedan med post till Göteborgs universitets avdelning för neurokemi. Där analyserades provet för att se etablerade biomarkörer för alzheimer, bland andra pTau217.
– Det enkla kapillära blodtestet fungerar i stort sett lika bra som i venprover, men till skillnad från vanliga blodprover behöver det nya testet inte transporteras på torris. Det kan öka tillgängligheten betydligt för alzheimertester i länder och regioner som saknar den infrastruktur som krävs för de högsensitiva analyserna, säger Hanna Huber, forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Resultatet från studien presenterades nyligen under en europeisk konferens om Alzheimers sjukdom.
Biomarkörer
Biomarkörer är ämnen i kroppen som kan spåras med exempelvis blodprov.
pTau217 är en förändrad variant av proteinet tau som finns i hjärnan. Vid Alzheimers sjukdom ansamlas det i hjärnans celler och stör viktiga funktioner som minnet. Nivåerna av pTau217 kan mätas och därför fungera som en biomarkör för sjukdomen.
Kan finnas om några år
Enligt forskarna kan testet finnas för användning inom några år. Redan nu pågår en ny europeisk studie som undersöker om testpersonen själv kan sticka sitt eget finger och skicka in provet till laboratoriet, utan inblandning av vårdpersonal.
Testet kan ge ökad kunskap om demenssjukdomen och dess utbredning i världen, men forskarna betonar att det inte ska användas för generell screening av befolkningen. Världshälsoorganisationen, WHO, anser inte att det är etiskt motiverat eftersom behandlingsalternativ saknats.
Det pågår dock forskning för att ta fram läkemedel som kan bromsa förloppet. Läkemedlet lekanemab har till exempel redan godkänts i ett stort antal länder utanför EU, men för att det ska ha effekt krävs tidig upptäckt av sjukdomen.
Vetenskaplig studie:
Diagnostic performance of capillary pTau217 in Alzheimer’s disease: The Drop-AD project.
