Borneos unika växter kan användas till byggmaterial och mediciner, men ger även inkomster för människor. Många arter är dessutom viktiga för olika befolkningsgruppers kultur och traditioner. Det framkommer i en ny biokulturell databas som tagits fram av forskare vid SLU.
Världen befinner sig i en kris för den biologiska mångfalden. Men när arter försvinner riskerar även kulturella värden att gå förlorade.
För många samhällen, särskilt för urbefolkningar, är naturen en viktig del av både kulturarvet och identiteten. Specifika landskap, djur och växter är till exempel ofta en del av traditionella berättelser, ceremonier och livsstilar.
– Förlusten av biologisk mångfald också en förlust av kulturella värden som är avgörande för många samhällens överlevnad och välbefinnande, säger Petter Axelsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Enligt IPBES, som är den biologiska mångfaldens motsvarighet till FN:s klimatpanel, bedöms kulturella ekosystem som viktiga för både långsiktig hållbarhet och miljöpolitik. Ändå saknas ofta information för att kunna bedöma olika landskaps kulturella värden. Särskilt tydligt är detta för tropiska ekosystem med stor biologisk och kulturell mångfald.
Stor biologisk mångfald på Borneo
Ett exempel är Borneo som har över 300 officiellt erkända grupper av ursprungsbefolkningar. Utöver den kulturella mångfalden har ön, som tillhör Malaysia, en stor artrikedom. En betydande andel växter och djur är dessutom unika för platsen.
I en studie har forskare vid SLU samlat in vetenskaplig information om hur människor använder växter på Borneo och sammanställt detta i en biokulturell databas. Målet att synliggöra sambandet mellan natur och kultur samt främja hållbar markanvändning på ön.
– I databasen finns nu information om 1319 växtarter samt vilka delar på växterna som används och till vad, berättar Petter Axelsson.
Honung från heligt träd
Ett exempel på kulturellt viktiga arter i Borneo är trädet Koompassia excelsa, även känt som tualangträd. Det har stor betydelse för flera folkgrupper och anses vara heligt.
Träden, som kan bli över 80 meter höga, är också kända för att hysa stora kolonier av honungsbin.
Bina bygger hängande bon i de övre delarna av trädet, där de är skyddade från rovdjur. Honungen är en viktig inkomstkälla för lokala samhällen, och skörden utförs ofta av särskilt erfarna personer.
För att skörda honungen används en traditionell metod som går ut på att använda träpluggar. De sätts in i trädens stammar och skapar en stege. Kunskapen om detta hantverk har förts vidare mellan generationer.
*Bild: T. R. Shankar Raman, Wikimedia commons. Licens: CC BY-SA 4.0
Rapporterna kommer från 39 olika folkgrupper på Borneo. Forskarna har delat in olika användningsområdena för växter i 23 kategorier.
Båtbyggen och traditionell medicin
Det handlar bland annat om träd där stammar används för att bygga båtar. Sav, rötter och blad från andra arter kan även vara ingredienser i traditionell medicin för att lindra ryggont, tandvärk och feber. Växter kan dessutom användas i samband med matlagning, hantverk och vid olika traditionella ceremonier.
– Det här är ett stort steg framåt för att förstå de kulturella värdena i dessa rika ekosystem men mycket mer arbete behövs. Vi hoppas att både akademiker och allmänhet vill hjälpa oss att vidareutveckla databasen och bidra till att hänsyn kan tas till kulturella värden när policyer och skötselmetoder utvecklas, säger Petter Axelsson.
Vetenskaplig studie:
A Bornean database of plant uses and their cultural contexts: Introducing BioCultBase\Borneo, Data in Brief.
