Utbildning och inkomst formar våra nyhetsvanor

Pengar spelar roll för att kunna prenumerera på en digital morgontidning. Lågutbildade med lägre inkomster vänder sig i stället till sociala medier för att ta del av nyheter. Det visar en ny rapport.

För svenska medieföretag har prenumerationer på digitala nyheter blivit allt viktigare eftersom intäkterna från annonser och tryckta tidningar har minskat.

Under förra året hade 43 procent av personer mellan 25 och 85 år tillgång till en digital morgontidning i Sverige. Det visar data från Mediebarometer-undersökningen, som genomförs av Nordicom vid Göteborgs universitet.

Äldre läsare har lämnat papperstidningen

Enligt rapporten är den största andelen digitala prenumeranter över 65 år.

– Tidningsläsningen har alltid varit mest utbredd i de lite äldre åldersgrupperna. Eftersom det blivit allt dyrare att trycka och distribuera tryckta tidningar har det blivit viktigt för tidningsföretagen att förmå de äldre läsarna att gå över till digitala prenumerationer i stället. Resultaten från Mediebarometern visar att det på många sätt har varit ett framgångsrikt arbete, säger Karin Hellingwerf, medieanalytiker vid Nordicom.

Inkomst påverkar nyhetskonsumtionen

Men när det gäller viljan att betala för digitala nyheter finns stora skillnader. Utöver ålder har utbildningsnivå och inkomst stor betydelse. Det finns också fler digitala prenumeranter i storstäderna, jämfört med landsbygden.

Tillgången till nyheter är lägst bland unga män utan högskoleutbildning eller med lägre inkomst.

– Våra siffror visar att det finns en digital klyfta i befolkningen när det gäller tillgången till den professionella journalistik som dagspressen förmedlar online. Det är framför allt inom den urbana medelklassen som morgontidningarna varit framgångsrika med att sälja in sitt digitala innehåll, säger Jonas Ohlsson vid Nordicom. 

Fler yngre väljer sociala medier

Rapporten visar att prenumeranter på en digital morgontidning även tenderar att ta del av andra etablerade nyhetskällor, till exempel SVT och Sveriges Radio.

– Vi kan se att det finns tydliga, positiva samband mellan att ha en digital tidningsprenumeration och benägenheten att också ta del av nyheter från andra professionella nyhetsmedier, public service inte minst, säger Karin Hellingwerf.

De som inte har tillgång till en digital morgontidning vänder sig i stället ofta till sociala medier som Facebook, Instagram och Youtube för att hålla sig uppdaterade. Det här är särskilt tydligt bland personer som är mellan 25 och 44 år, eller har lägre inkomster. 

Demokratiskt problem

En annan slutsats från rapporten är att höginkomsttagare och högutbildade personer även har större tillgång till strömningstjänster och andra typer av digitala prenumerationer.

– Att ekonomiska resurser och utbildningsnivå spelar en så betydande roll för förutsättningarna att ta del av det innehåll som erbjuds i det digitala medielandskapet är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv, säger Jonas Ohlsson.

Rapport:

Mediebarometern 2023: Tema Digitala morgontidningsprenumeranter, Nordicom vid Göteborgs universitet.