Träd och grusgrop i skymning.
Stenarna hittades i en grusgrop utanför byn Kitkiöjärvi. Bild: Peder Minde
Artikel från forskning.se

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Forskare vid Lunds universitet studerar nu fyra märkliga stenar som hittats i en grusgrop nära byn Kitkiöjärvi i Pajala kommun. Stenarna kan kopplas till ett hittills okänt meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan. Nu återstår jakten på nedslagskratern som lurar någonstans i närheten av grustaget.

Den första stenen hittades 2017 av en finsk masterstudent. Året därpå gjorde en lokal amatörgeolog ytterligare fynd i grustaget. Nu har fyra av de mystiska stenarna analyserats vid Geologiska institutionen vid Lunds universitet. De visar sig bära på en svindlande historia.

Forskarna kan nämligen konstatera att stenarna innehåller mineralkorn som uppvisar så kallade chockmetamorfa strukturer, bland annat så kallad chockad kvarts.

– Dessa strukturer kräver enormt höga tryck för att bildas, tiotals gigapascal. Så höga tryck kan bara uppnås på jordens yta vid stora nedslag, det vill säga när jorden kolliderar med en asteroid eller komet. Därför kan vi med säkerhet säga att stenarna kommer från en nedslagskrater, säger geologiforskaren Carl Alwmark vid Lunds universitet.

Nedslag under istid

Enligt forskarna ska nedslaget ha skett för cirka 659 miljoner år sedan. Detta var under perioden kryogenium som kännetecknas av mycket kraftiga nedisningar av jorden. En del forskare menar att hela jorden var täckt av is under vissa perioder. Att hitta spår efter så gamla nedslag är unikt i Sverige.

– Våra radiometriska dateringar av mineralkorn i stenarna visar att de härrör från en krater som måste vara den äldsta hittills kända kratern i landet, säger Carl Alwmark.

Problemet är dock att forskarna inte hittat själva kratern. Men att man hittat relativt många fynd, och kunskap om hur isarna rört sig i området, pekar på att stenarna transporterats en relativt kort sträcka från sydväst.

Fyra stenar på rad. Den största är cirka fem centimeter bred.
Strukturer i stenarnas mineralkorn vittnar om ett kraftfullt metoritnedslag. Bild: Carl Alwmark

Kratern gömmer sig

Stenarnas textur tyder även på att kratern borde vara ganska stor, minst fyra kilometer i diameter. Forskarna tror att den gömmer sig någonstans i närområdet, troligen sydväst om det norrbottniska grustaget.

– Med den här studien lägger vi ytterligare en pusselbit till jordens väldigt fragmentariska nedslagshistoria. Våra resultat bekräftar att det finns oupptäckta kratrar i norra Sverige. Nu återstår detektivarbetet med att hitta den gäckande kratern som lurar någonstans utanför Kitkiöjärvi, säger Carl Alwmark.

Vetenskaplig studie:

”A Cryogenian impact structure lurking in the shadows of northern Sweden”, Meteoritics and Planetary Science.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera