Vildsvin ställer till problem när de vänder upp och ner på åkermarker. De kan däremot göra mycket nytta i brukade skogar. Där bidrar vildsvinens bökande till att fler växter kan slå rot, visar en avhandling vid SLU.
I hårt brukade skogar, som består av jämnåriga träd av samma sort, saknas ofta många växter som vanligtvis trivs i skogen. Bristen på växter på sådana platser kan också påverka djurlivet. Men här kan vildsvinet göra en insats.
– Vildsvinen blir ekosystemsingenjörer. Genom att vända upp och ner på jorden ger de många växter, som annars skulle vara chanslösa att etablera sig, en möjlighet att slå rot. Det ger många positiva biologiska effekter i skogar som vanligen har låga naturvärden, säger forskaren Evelina Augustsson vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Vildsvinen följdes i landskapet
I en avhandling har Evelina Augustsson märkt vildsvin med GPS-halsband på utfordringsställen vid forskningsstationen Grimsö som ligger i Västmanland. Detta för att kunna följa hur de rör sig i landskapet. Hon har också inventerat växter vid utfodringsplatserna för att se hur vildsvinen påverkar sin miljö.
Deras bökande fördelar näringsämnen i marken och blottlägger jord där konkurrenssvaga växter får en chans.
– Vildsvinen ökade mångfalden av kärlväxter och ändrade artsammansättningen. Framför allt gynnade de ettåriga arter som är beroende av störning och arter som kan ligga länge som frön i jorden och vänta på rätt tillfälle, säger Evelina Augustsson.
Vinnare och förlorare
En mer varierad flora gynnar exempelvis insekter och däggdjur som lever på och av växter. Samtidigt kan andra arter missgynnas.
Främst har växter som inte är beroende av pollinering nytta av vildsvinens bökande. Det kan i sin tur påverka pollinerande insekter negativt.
– Det är komplext och kan variera på olika platser. Men det är helt klart så att vildsvinen kan vara en tillgång ur ett ekologiskt perspektiv. De har positiva effekter för floran något som kan vara särskilt viktigt i hårt brukade skogslandskap med låga naturvärden och få naturliga störningar, säger Evelina Augustsson.
Rådjur undviker vildsvinen
Evelina Augustsson har även undersökt samspelet mellan rådjur och vildsvin när de möts vid utfordringsplatser.
I studien undvek rådjur utfodringsplatser vissa tider när det var mycket vildsvin i området. De valde också utfodringsplatser där vildsvinen inte var lika aktiva.
– I vår studie handlar det om utfodringsplatser, vilket förstås är en artificiell situation. Poängen är att rådjuren kan ändra beteende när de konkurrerar med vildsvinen om en gemensam resurs och att det skulle kunna ske även om konkurrensen gäller något annat ätbart i landskapet som båda är intresserade av, säger Evelina Augustsson.
Tveksam effekt av utfodring
Att lägga ut mat till rådjuren är ett sätt att öka deras chanser att klara vintern. Vildsvin matas för att avleda deras intresse för värdefull åkermark, men metoden är omdebatterad.
Evelina Augustssons avhandling visar att det är tveksamt om skadorna minskar, samtidigt som koncentrationen av vildsvin ökar i landskapet.
– Utfordring som förvaltningsmetod bör användas försiktigt. Min studie gav inget stöd för att det fungerar men det kan vara annorlunda på andra platser, säger Evelina Augustsson.
Avhandling:
Boar feeding grounds How wild boar populations affect localised landscapes and ecosystems, Sveriges lantbruksuniversitet.
