Många svenska kommuner saknar ett barnahus, där myndigheter samlas för att stödja barn som kan ha utsatts för våld och övergrepp. Nu vill utredarna bakom en ny rapport se en förbättring av situationen för att alla barn – oavsett var de bor – ska få tillgång till bättre stöd.
Barnahus har funnits i Sverige sedan 2005. Syftet är att barn som misstänks ha varit utsatt för brott ska få stöd och snabba hjälpinsatser i en trygg miljö, där personalen har specialistkunskaper om våld mot barn. Det innebär att barnen på en och samma plats får träffa representanter från polisen, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. När myndigheter är samlade behöver barnet bara berätta om själva brottet en gång.
Men i flera svenska kommuner saknas barnahus. Enligt en utredning som gjorts vid kunskapscentrumet Barnafrid på Linköpings universitet blir då samverkan kring barnen sämre.
– Barn som bor i kommuner som inte är knutna till ett barnahus riskerar att inte få samma möjligheter och rättigheter som andra barn. Man behandlas inte helt lika, säger utredaren Sofia Melén Moadi vid Linköpings universitet.
Barnvänliga lokaler saknas
Idag finns 33 barnahus i Sverige fördelade på 247 kommuner. Det betyder att barn i 43 kommuner saknar tillgång till ett barnahus. Kunskapscentrumet Barnafrid har i en enkät till berörda kommuner och polisområden undersökt varför och vilka konsekvenser detta får.
En konsekvens, enligt rapporten, är att lokaler som är anpassade för barn saknas. Det betyder till exempel att barn kan tvingas åka till det vanliga polishuset för att prata med polisen.
– Polishus är ju som de är. Man har ett gemensamt väntrum för alla som har ett ärende till dit. Det kan ju vara en ganska skrämmande och obehaglig miljö överlag, säger Sofia Melén Moadi .
En annan brist är samordningen mellan myndigheter. I enkäten framkommer att sjukvården och barn- och ungdomspsykiatrin sällan medverkar vid utredningarna när barnahus saknas.
Geografiska avstånd ett hinder
I enkätsvaren framkommer flera anledningar till att kommuner inte är knutna till ett barnahus. Ofta handlar det om stora geografiska avstånd. Kommunerna hänvisar också till resursbrist eller bristande intresse hos en del av myndigheterna som behöver samarbeta.
Många av kommunerna som saknar ett barnahus ligger i norra Sverige, men även i Småland och Skåne.
Behov av nationell styrning
Utredarna uppmanar nu regeringen att se till att alla barn, oavsett var de bor i landet, får tillgång till ett barnahus. De ser behov av en nationell styrning av barnahus med en ansvarig myndighet, något som inte finns idag.
Utredarna från Barnafrid föreslår också att ett certifieringssystem för barnahus utreds. Det skulle göra det möjligt att ställa krav på vad ett barnahus ska innehålla.
Under tiden föreslår utredarna flera åtgärder, till exempel krav på kommuner och polisområden att ha barnanpassade miljöer. Det ska också finnas rutiner för att säkerställa att alla berörda myndigheter deltar vid barnförhör samt att barn och föräldrar får krisstöd – oavsett var de bor. Dessutom behöver de särskilda behoven i norra Sverige kartläggas.
– Vi rekommenderar ju verkligen att man ska arbeta för att hela landet, alla kommuner, alla polisområden, har tillgång till ett barnahus, säger Sofia Melén Moadi.
Rapport:
Kartläggning kommuner och polisområden utan barnahus, Kunskapscentret Barnafrid vid Linköpings universitet.
Kommuner som saknar barnahus
Arjeplog, Arvidsjaur, Bjurholm, Boden, Dorotea, Gällivare, Haparanda, Hultsfred, Högsby, Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Luleå, Lycksele, Malå, Nordmaling, Norrtälje, Norsjö, Oskarshamn, Pajala, Piteå, Simrishamn, Sjöbo, Skellefteå, Skurup, Sorsele, Storuman, Tomelilla, Vilhelmina, Vimmerby, Vindeln, Vännäs, Ystad, Åsele, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.
Blekinge län kommer under 2025 att påbörja processen att starta ett barnahus.
Rapport:
Kontakt: Sofia Melén Moadi, utredare Barnafrid: 0704-87 99 25, sofia.melen.moadi@liu.se
Rapporten: Kartläggning kommuner och polisområden utan barnahus
