Muslimska elever upplever en utsatthet i skolmiljön, något som kopplas till deras religiösa identitet. Känslan av att inte passa in påverkar bland annat elevernas val av gymnasium, visar forskning vid Göteborgs universitet.
En avhandling har tittat närmare på muslimska elevers erfarenheter av sin skolgång. Det har gjorts genom intervjuer och observationer under fyra terminer på ett gymnasium i en av Göteborgs förorter. Skolan ligger i ett utsatt område där genomsnittsbetyg och gymnasiebehörighet är lägre än genomsnittet.
På den aktuella gymnasieskolan finns många elever som identifierar sig som muslimer.
– De muslimska elevernas erfarenheter av skolan ser väldigt olika ut beroende på olika faktorer som klass, migrationshistoria, kön och etnicitet, samtidigt som erfarenheten av att vara just muslim många gånger är den faktor som framträder tydligast, säger Christopher Ali Thorén, forskare vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Känslor av utsatthet påverkar skolvalet
I hans avhandling framkommer att de muslimska eleverna ofta har genomtänkta analyser och strategier för att hantera sin situation. Till exempel handlar det om hur de resonerar kring val av skola.
– När de berättade om hur de tänkte inför att söka gymnasium handlade det ofta om att undvika utsatthet. Utifrån egna erfarenheter, eller närståendes berättelser, upplevde eleverna att de skulle vara mer exponerade för rasism och islamofobi i skolorna i centrum, där det finns få eller inga andra muslimer, säger Christopher Ali Thorén.
Religiös identitet blir ett hinder
Eleverna vittnar om att deras religionsutövning – till exempel bön, fasta och klädval – ofta ses som ”störningsmoment”. De upplever att deras religiösa identitet betraktas som ett hinder snarare än en tillgång i skolan. Många uttrycker känslan av att vara osynliggjorda och samtidigt sticka ut i mängden.
– Eleverna kan uppleva sig osynliggjorda när de exempelvis inte kan fira sina högtider som alla andra eller inte får en plats att be i skolan. I andra fall kan de i stället bli obekväma av en överdriven uppmärksamhet för att de bär sjal eller behöver ta avstånd från terrorism.
Tryggare i förortsgymnasiet
På förortsgymnasiet tycker många att de undviker detta problem eftersom de inte sticker ut lika mycket och känner sig mer hemma i skolmiljön. Bland annat upplever eleverna en större accepteras som muslimer, men framför allt att lärare intresserar sig och försöker förstå dem som individer.
– De vill att lärarna ska kunna se bortom deras bakgrund när det är oväsentligt för undervisningen och erkänna dem som lärande subjekt. Det vill säga någon som har förmågan och viljan att lära. En elev som det går att ha förväntningar på, säger Christopher Ali Thorén.
Med ökad kunskap om hur muslimska elever upplever sin skolgång kan lärare och annan skolpersonal få bättre verktyg att diskutera relaterade frågor samt ge stöd till utsatta minoriteter.
– En ytterligare förhoppning är att muslimska elever och deras föräldrar kan använda sig av forskningen för att tänka kring sin egen eller sina barns situation i skolan, säger Christopher Ali Thorén.
Avhandling:
Muslimer, skolan och förorten: Muslimska gymnasieelevers orienteringar och strävan efter erkännande, Göteborgs universitet.
