För första gången har forskare gjort en detaljerad analys av mjukdelar från en fossilerad svanödla. Resultaten visar att den långhalsade reptilen hade dels slät och dels fjällad hud, vilket troligen hjälpte den att både simma snabbt och röra sig på havsbotten.
Svanödlor, eller Plesiosaurier, levde i alla världens hav under större delen av tidsperioden mesozoikum (203–66 miljoner år sedan). De kunde bli upp till tolv meter långa, levde på fisk och tog sig fram likt havssköldpaddor med hjälp av fyra paddelfenor.
Ovanligt med mjukdelar i fossil
Hittills har inte mycket varit känt om plesiosauriernas yttre anatomi. Men i en ny studie har ett forskarlag lett av forskare från Lunds universitet analyserat mjukdelar från en 183 miljoner år gammal svanödla som påträffats i tyska Holzmaden.
– Fossiliserade mjukvävnader, såsom hud och inre organ, är exceptionellt sällsynta. Vi använde ett brett spektrum av tekniker för att identifiera slät hud i svansregionen och fjäll längs den bakre kanten av simfötterna, vilket ger oöverträffade insikter i utseendet och biologin hos dessa sedan länge utdöda reptiler, säger geologidoktoranden Miguel Marx i ett pressmeddelande.
Olika sorters hud gav svanödlorna fördelar
Resultaten visar en ovanlig kombination av slät och fjällad hud på olika delar av kroppen. Forskarna tror att det här kan ha gett olika fördelar: den släta huden lät svanödlan simma smidigt och fånga fisk, medan de fjällade simfötterna gjorde att den kunde röra sig på skrovliga havsbottnar.
– Våra resultat hjälper oss att göra mer exakta livsrekonstruktioner av plesiosaurier. Något som inte riktigt har kunnat göras sedan gruppen först identifierades för mer än 200 år sedan. Vidare belyser det välbevarade tyska fossilet potentialen för att kunna studera mjukvävnader som kan ge ytterligare insikter i biologin hos dessa sedan länge utdöda djur, säger Miguel Marx.
Vetenskaplig artikel:
Skin, scales and cells in a Jurassic plesiosaur, Current Biology
