Det är inte bara isens tjocklek som avgör om den håller för skridskoåkning eller vinterfiske. Även strukturen på isen spelar roll för säkerheten. Under de senaste 50 åren har bräcklig is av frusen slask eller snö blivit vanligare på svenska sjöar, visar ny forskning.
Den skandinaviska sjöisen har både blivit tunnare och svagare på senare år, enligt en studie från Göteborgs universitet och Uppsala universitet.
Forskarnas analyser från 21 svenska sjöar visar att isens tjocklek har minskat med i genomsnitt 0,22 centimeter per år under de senaste fem decennierna. Men också kvaliteten, och därmed bärigheten, på istäcket har försämrats.
– Sjöisens struktur förändras snabbt i en varmare värld. År 2023 hade nio av de undersökta sjöarna blivit osäkra för skridskoåkare, vinterfiskare och andra som är beroende av frusna sjöar. Det beror främst på att lufttemperaturen växlar mer under vintern än förut, säger Mark Peternell, forskare i strukturgeologi vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Omfrusen is är svagare
Långa ihållande perioder med minusgrader i luften blir alltmer sällsynt, och det gäller i stora delar av landet. Klimatförändringarna har bidragit till att frys- och töcyklerna kommer oftare.
Studien visade att det finns ett starkt samband mellan antalet dagar med lufttemperaturer över fryspunkten och minskningen av tjockleken på kärnisen. Kärnis är den starkaste och säkraste typen av is som bildas när vattnet i sjön fryser till is under ihållande kyla.
Varma dagar innebär att bildningen av kärnis störs och svagare vit is, som innehåller mer luftbubblor och föroreningar, blir vanligare. Denna is kallas för stöpis.
Räcker inte att mäta tjocklek
Snöfall förvärrar problemet ytterligare genom att snön isolerar isen, och även bildar slask, som senare fryser igen och blir till stöpis. Denna förändring resulterar i is som är betydligt svagare och mer benägen att gå sönder när den belastas. Detta gäller även om den är ganska tjock.
– Det räcker alltså inte att bara mäta tjockleken. För den som ger sig ut på sjöisar är det avgörande att bedöma isens kvalitet. Kärnis är stark och mörk, medan stöpis är grumlig och mycket svagare. Dessutom är isen inte likadan över en hel sjö, därför behöver du undersöka isens tjocklek och kvalitet om och om igen, säger Mark Peternell.
Livsviktig kontroll av is och temperaturer
En tumregel från Issäkerhetsrådet och Sveriges snöskoterägares riksorganisation är att en säker kärnis för promenader eller skridskoåkning bör vara minst tio centimeter tjock, och minst 15 cm för snöskotrar.
Innan du ger dig ut på isen är det viktigt att kontrollera de senaste temperaturtrenderna, eftersom varma dagar snabbt kan försvaga isen. Knakande ljud eller synligt slask tyder på instabilitet. Det är också viktigt att ha isdubbar och inte vistas ensam på isen.
För att undvika fler drunkningsolyckor med dödlig utgång på vintern rekommenderar forskarna att organisationer som Issäkerhetsrådet regelbundet övervakar isstrukturen, utvecklar bättre varningssystem, ser över riktlinjerna för issäkerhet och förbereder samhället på stora förändringar i isförhållandena.
Vetenskaplig artikel:
Rapid lake ice structure changes across Swedish lakes puts public ice safety at risk, Ambio.
