Kina storsatsar på verksamhet i rymden och mycket talar för att landet kommer att stärka sin position, enligt en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Landet siktar både mot månen och Mars, men ser också rymden som en viktig militär arena.
De senaste tjugo åren har det kinesiska rymdprogrammet expanderat i raketfart och landet har nu gått om Ryssland i satsningar. Och när den internationella rymdstationen ISS snart avvecklas kommer Kina ha den enda rymdstationen i omloppsbana runt jorden.
– Det är första gången på länge en nation ensam bestämmer över en rymdstation. Det säger något om Kinas ställning som stormakt i rymden, säger Anna Maria Wårlind som är forskare på FOI:s avdelning Försvarsteknik.
På uppdrag av Försvarsmakten har hon och forskarkollegor skrivit en rapport över Kinas närvaro i rymden ur ett försvars- och säkerhetsperspektiv.
Omgärdas av hemlighetsmakeri
Säkerhetshotet från Kina pekas ut i den nationella säkerhetsstrategin för försvar och säkerhet i rymden som publicerades 2024. Både Säpo och den militära underrättelsetjänsten, Must, beskriver Kina som ett av de främsta hoten mot Sveriges säkerhet.
– Med dagens instabila geopolitiska läge måste man förstå att konflikter på jorden kan eskalera, och konflikter kan färdas ut i rymden. Att förstå rymdmakterna är viktigt för alla som planerar sitt försvar. Kina ser rymden som en av de viktigaste militära arenorna, säger Anna Maria Wårlind.
Kina är medvetet restriktiva med uppgifter om sin militära verksamhet och militära rymdverksamhet. Nyligen kom lagstiftning som ytterligare inskränker möjligheterna att skriva om landets militära aktiviteter i till exempel bloggar.
– Åtkomsten krymper gradvis. Det är en oroväckande trend, inte minst på rymdområdet, för hemlighetsmakeriet bidrar till att öka spänningarna mellan länder som vi ser idag i domänen, säger Anna Maria Wårlind.
Tar sikte på Mars
Kina kom ut på rymdarenan ganska sent och i början fanns ett stort behov av tekniskt stöd från andra länder. Men under de senaste tjugo åren har landet blivit den näst främsta rymdmakten i världen.
– Vi har sett en stor ökning av antalet uppskjutningar av satelliter de senaste tio åren. Det har sammanfallit dels med att rymden blivit en viktig militär domän, och dels med kommersialiseringen av rymden där privata företag bygger satelliter och bärraketer, säger Andreas Johlander, forskare vid FOI.
Nu har Kina byggt upp både teknologi och kunskap. Landet har blivit mindre beroende av västvärlden och behöver inte längre samarbeta med andra länder för att lyckas rent tekniskt. Däremot vill Kina ingå i partnerskap med andra stater för att ses som en legitim aktör på rymdområdet, enligt forskarna.
– Kina jobbar aktivt inom FN för att ha en ledande roll, visa sig som initiativtagare och samla stater kring sitt rymdprogram. Ett viktigt flaggskeppsprogram är den egna rymdstationen som man utvecklar och bjuder in andra stater till. Det är mycket prestige i det, säger Anna Maria Wårlind.
Kina har också månprojekt tillsammans med Ryssland, som har hög status som rymdnation utifrån sin historia.
– De satsar på att utveckla forskning och närvaro både på månen och bortom månen, vidare mot Mars. De vill framstå som ett alternativ till det västligt ledda rymdsamarbetet, säger Anna Maria Wårlind.
Kärnkraft i rymden
Användning av kärnkraft i rymden för fredliga ändamål är ett annat område som Kina säger sig vilja utveckla och som Ryssland har kompetens inom.
– Ryssland aviserade 2024 att de planerar att bygga kärnkraftverk på månen ihop med Kina, något som Kina inte direkt bekräftade.
Bara veckor tidigare spreds nyheten att Ryssland vill placera ut kärnvapen i rymden. Det är besvärande för Kina som vill framstå som ansvarstagande, menar Anna Maria Wårlind.
– Det rimmar inte så bra att samarbeta med Ryssland kring kärnenergi medan ryssarna planerar att placera ut kärnvapen i omloppsbana. Kina har inte kommenterat eller fördömt Rysslands planer. Det är en fråga att balansera som kan vara problematisk för Kina, säger hon.
System för övervakning
När det gäller militära system i rymden är Kina komplett utrustade. De har bland annat funktioner för att upprätta rymdlägesbild, spaning och övervakning. De har också navigationssystemet Beidou, den kinesiska motsvarigheten till GPS men med fler satelliter.
Att bedöma Kinas militära förmåga i rymden är svårt, men de utför manövrar som kan tolkas som tester av vapensystem, menar forskarna. Kina låter sina satelliter lägga sig nära andras i omloppsbana och har plockat upp rymdskrot med teknik som även kan användas för att skada andra satelliter.
Det är, enligt forskarna, tydligt att Kina satsar mycket medvetet på att utveckla rymdverksamhet och rymdteknologi med dubbla användningsområden, där civilt och militärt blandas.
– Kina har också börjat bygga upp megakonstellationer av satelliter, likt amerikanska Starlink av SpaceX. De har åtminstone två pågående projekt som försöker göra något liknande, med tusentals satelliter som ger bredbandsinternet, säger Andreas Johlander.
Informationsflöden och internettjänster
Data och tjänster från konstellationerna vill Kina sälja vidare till andra stater, främst utvecklingsländer och partners inom exempelvis Brics-samarbetet där bland annat Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika ingår. Brasilien har redan tecknat avtal för internettjänster.
– På så sätt skaffar man sig inflytande över andra staters rymdsatsningar och kan använda det som hävstång i förhandlingar. Rymdtjänster, särskilt informationsflöden, är en viktig del av Kinas projekt Nya Sidenvägen, säger Anna Maria Wårlind.
En övergripande slutsats i rapporten är att Kina är väldigt ambitiösa i policy och strategier för rymden, och att planerna hittills har satts i verket. Det talar, enligt forskarna, för att landet kommer fortsätta att hålla sig i den absoluta täten. Styrningen med femårsplaner möjliggör rymdsatsningar konsekvent över tid, men gör också verksamheten trögrörlig.
Kina har även utmaningar
Ett område där man möjligen ligger efter är tidig förvarning för inkommande ballistiska missiler. Sådan förmåga brukar stormakter vilja berätta om – men det har Kina inte gjort. Begränsningar i relationerna till mer västorienterade länder kan också bli en utmaning. Inte minst eftersom det kommer behövas internationella samarbeten för att få tillgång till globalt utspridda markstationer i takt med att antalet satelliter ökar, tror rapportförfattarna.
En annan svårighet är Kinas stora och komplexa organisation kring rymdverksamheten och det ökande politiska inflytandet över rymdfrågorna.
– Spretigheten gör att det inte går koordinera arbete så väl eller vända snabbt om omvärlden förändras. Det finns inte heller någon rymdlagstiftning att tala om, utan frågorna tenderar att politiseras i stället. Det är lite av en egendesignad snubbeltråd, säger Anna Maria Wårlind.
Rapport:
Kina i Rymddomänen – bland skrot och hot – Ett försvars- och säkerhetsperspektiv, FOI.
Källor i rapporten
Rapporten författare har utgått från öppna källor och tidigare FOI-arbeten. De har också kartlagt forskning om Kina i rymddomänen och gjort intervjuer. De har även gått igenom kinesiska dokument som översatts av andra forskningsinstitut, ofta amerikanska, något som krävt medvetenhet om att de kan vara vinklade.
En annan utmaning, enligt forskarna, har varit att öppen information kan vara medvetet falsk eller förvanskad. Det har därför krävt mycket källkritik och sållning.
