En hel del resenärer tvingas stå på stationen och vänta på försenade tåg. Men med tydligare regelverk när tågens tidtabeller läggs skulle punktligheten kunna förbättras. Det visar en avhandling vid Linköpings universitet.
År 2024 var punktligheten för persontrafiken på Sveriges järnvägar 88 procent. Det är den sämsta noteringen sedan 2010 när den här typen av mätningar inleddes. Målet är att tågen ska komma i tid i 95 procent av fallen. Det har bara uppnåtts en gång, under 2021, då antalet tåg och resenärer var betydligt färre på grund av pandemin.
Ett tåg räknas som försenat om det ankommer fem minuter eller senare efter utsatt tid.
– I dag läggs alla tågtidtabeller manuellt. Och samtidigt är vi nära maxkapaciteten på järnvägen vilket innebär att marginalerna är små, säger Emma Solinen, kapacitetsanalytiker vid Trafikverket och disputerad vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Tydliga regler för tidtabeller
Målet för Trafikverket har länge varit att alla operatörer ska få de avgångs- och ankomsttider som de ansökt om. Men när kapaciteten på järnvägen närmar sig maxtaket behöver detta ändras, menar Emma Solinen.
– Vi måste ju hålla en viss kvalitet och kan inte bara säga ja till alla. Då blir det för trångt. Därför har Trafikverket ett stort behov av ett bra regelverk som kan ge tydlig vägledning när vi gör tidtabellerna. Annars är det väldigt lätt att börja tänja på det, för samtidigt vill vi ju ändå ha så mycket trafik som möjligt.
I en avhandling har Emma Solinen undersökt hur utformningen av tågens tidtabeller kan bidra till en ökad punktlighet. Hon har kommit fram till att ett striktare regelverk för hur tidtabellerna får läggas skulle spela stor roll för hur robust systemet blir. Det kan till exempel innebära att det alltid ska vara fem minuters tidsmarginal mellan tågen, och att detta inte får tummas på.
Men för att lösa de problem som finns i svensk tågtrafik idag behövs mer än bättre tidtabeller.
– Vi kan ju inte planera in uppehåll som är en halvtimme för att ta höjd för allt som kan inträffa. De största problemen måste lösas på annat sätt. Däremot så kommer vi alltid ha lite småstörningar som kan få mindre följdverkningar om det finns striktare regler för marginaltid och liknande. Ett tåg måste kunna ha en liten fördröjning utan att följderna blir för stora, säger Emma Solinen.
Trängsel på rälsen
När marginalerna idag är små blir också följdverkningarna stora. Utöver tajta tidtabeller och eftersatt underhåll är blandningen av olika tågtyper på järnvägen ett problem. Pendeltåg, godståg, fjärrtåg och regionaltåg ska alla samsas på samma räls.
– Fjärrtågen kan ha en liten lucka på några minuter att ta sig förbi ett pendeltåg i säg Mjölby eller Alingsås. Men blir det en liten försening tvingas det mycket snabbare fjärrtåget ändå att åka bakom pendeltåget som stannar vid varenda mjölkpall och då blir ju förseningen ännu större. Just dessa kritiska punkter är viktiga att hitta en bra lösning för, säger Anders Peterson, biträdande professor vid Avdelningen för kommunikations- och transportsystem vid Linköpings universitet.
Avhandling:
Improving railway timetable robustness: Development and application of robustness indicators, Linköpings universitet.
