Självmord ligger bakom nio av tio dödsolyckor i den spårbundna trafiken i Sverige. De flesta sker i Stockholms tunnelbana. Nu undersöker forskare smarta åtgärder som kan rädda liv.
Psykologen Johan Fredin-Knutzén arbetade länge som tågförare och trafikledare i Stockholms tunnelbana, men forskar nu om självmordsprevention – ett ämnesval som inte är någon slump.
– Som tågförare är sannolikheten tyvärr ganska stor att man någon gång kommer att köra på en människa, säger Johan Fredin-Knutzén som är doktorand vid nationellt centrum för suicidforskning och prevention, NASP, vid Karolinska institutet.
Nio av tio dödsolyckor i den spårbundna trafiken sker till följd av självmord. Det är en katastrof för personen själv och anhöriga, men får även stor påverkan på trafiken. Det är också en hemsk upplevelse för resenärer och tågförare att bevittna ett självmord. Att köra på en person är den händelse som vållar starkast akut stress hos tågförare, enligt en av Johan Fredin-Knutzéns studier.
Nu arbetar han på en avhandling om suicidprevention, alltså hur självmord kan undvikas, i transportsystemet och leder ett forskningsprojekt på uppdrag av Trafikverket. Målet är att hitta åtgärder som kan minska antalet självmord vid järnvägar, broar och vägtrafik.
- Varje år dör 135 personer genom självmord i transportsystemet i Sverige.
- Ungefär 85 självmord sker inom den spårbundna trafiken, till exempel vid tunnelbanestationer.
Staket hindrade självmord
De flesta självmorden i tunnelbanan sker vid stationer. Täckande plattformsväggar – som finns vid Odenplans nya pendeltågsstation i Stockholm – är effektiva hinder men anses för dyrt att införa överallt.
Johan Fredin-Knutzén undersöker därför om det finns enklare åtgärder som kan fungera – och resultaten har förvånat honom.
I en pilotstudie har han utvärderat effekten av att installera ett midjehögt staket mellan ett pendeltågspår och ett spår för snabbtåg. Den aktuella platsen var tidigare självmordsdrabbad, men efter att staketet sattes upp år 2014 har antalet självmord minskat. Inget självmord där någon passerat barriären har skett.
– Jag trodde vi skulle se en liten tendens, men jag blev förvånad över den stora minskningen, säger Johan Fredin Knutzén.
Staketet är enkelt att klättra över. Men Johan Fredin-Knutzén tror att det fungerar som ett psykologiskt hinder och ett sätt för personen att köpa tid.
– Det adderar även ett mått av osäkerhet som kan göra skillnad i det ambivalenta tillstånd som en person som överväger självmord ofta befinner sig i, säger han.
Hinder vid slutet av plattform
På en annan station i Stockholmsområdet har ett genomskinligt staket, som är några meter långt, byggts längs slutet av en plattform. Enligt en av Johan Fredin-Knutzéns studier har staketet tydligt minskat antalet obehöriga spårbeträdanden och förseningar. Det gick även att se en tendens mot att färre personer blev påkörda.
– Det är lika lätt att hoppa ner på spåret och gå in i tunneln som det var innan. Men man måste gå en lite längre sträcka där man blottar sig själv för allmänhetens ögon, och det är den sociala kontrollen som vi tror påverkar, säger han.
Han poängterar att studierna är små och att resultaten behöver bekräftas i fortsatt forskning. Men resultatet ligger i linje med erfarenheter från andra länder där olika typer av enklare barriärer införts. I Asien används till exempel halvhöga, i stället för heltäckande, plattformsdörrar på en del platser.
– Eftersom självmord är sällsynta händelser är det svårt att bevisa något i en enskild studie. Men jag tycker det finns tillräckligt empiriskt stöd för att skala upp den här typen av åtgärder i transportsystemet och fortsätta utvärdera dem, säger Johan Fredin-Knutzén.
Nät förebygger självmord
Samma tankesätt ligger bakom de självmordsförebyggande nät som kan ses under broar i exempelvis Schweiz och USA. Det är möjligt att hoppa ner på nätet och klättra vidare över kanten, men de minskar ändå antalet självmord på platsen.
– Effekten är jämförbar med att installera höga staket uppe på bron, något som ibland är svårt av tekniska skäl. Näten påverkar inte brons gestaltning eller utsikt på samma sätt, förklarar Johan Fredin-Knutzén.
Enligt Johan Fredin-Knutzén talar forskningen för att ett förhindrat självmordsförsök kan göra varaktig skillnad.
– Det handlar för flera om snabba och ambivalenta beslutsprocesser, det är inte säkert att personen återigen försöker ta sitt liv om man lyckas förhindra ett självmordsförsök, säger Johan Fredin Knutzén.
Åtgärderna är exempel på så kallad metodrestriktion, en strategi som läkare och psykologer använder för att hjälpa personer som är självmordsbenägna.
– Det kan till exempel innebära att man låser in farliga föremål som vapen eller mediciner och ger någon annan nyckeln. Detta för att minska tillgången till en dödlig metod i ett kritiskt ögonblick när man är som mest impulsdriven, säger Johan Fredin-Knutzén.
Färre självmord i blått ljus
En annan åtgärd som framför allt har använts i Japan är att byta ut belysning – från vitt till blått ljus. Det finns studier som tyder på att självmorden minskar på platser med blått ljus, men det är oklart hur det fungerar.
– En hypotes är att det har en lugnande effekt, men det kan också vara så att det påverkar människors rörelsemönster, säger Johan Fredin-Knutzén.
I en pilotstudie som han genomfört i samarbete med Storstockholms lokaltrafik, SL, såg man att människor uppehöll sig mindre på delar av perrongen som lystes upp med blått ljus.
– Det talar för att förse utsatta platser som plattformsändar med sådan belysning. Men om det visar sig att det fungerar lugnande, då kan det vara en bättre idé att sätta blå belysning över hela plattformen och biljetthallen, säger Johan Fredin-Knutzén som planerar att forska vidare om denna fråga.
Åtgärder mot suicid behövs tidigt
Kameror som larmar om att människor är på spåret och tydligare linjer samt skyltning på plattformar är andra komponenter i det självmordsförebyggande arbetet. Men transportsystemet kan bara bidra med sin begränsade del, betonar Johan Fredin-Knutzén.
– Att förhindra själva suicidförsöket är den sista möjligheten till intervention, många andra åtgärder behövs långt tidigare. Det är en bred och politisk fråga om hur vi skapar ett gott samhälle där alla känner sig delaktiga och värdefulla. Det är också viktigt att ha resurser för att hjälpa dem som lider av hopplöshet och psykiskt lidande, som kan leda till suicidtankar, säger han.
Hjälp vid självmordstankar
Föreningen Mind har en samtalslinje för den som går i självmordstankar eller oroar sig för någon annan. Numret är 901 01.
På 1177 kan du hitta telefonnummer till fler stödlinjer. Vissa går det även att mejla och chatta med.
Är det akut, ring 112. Genom dem kan du också få tag på jourhavande präst. Du kan också ringa 1177 för att få vägledning.
Text: Ola Danielsson för Medicinsk Vetenskap nummer 1, 2024.
Artikeln var först publicerad i Medicinsk Vetenskap.
