De flesta unga män som dömts till fängelse för vålds- eller sexualbrott återfaller i brott. En historia av allvarlig psykisk sjukdom ökar dessutom risken för att återfalla i kriminalitet, visar en uppföljningsstudie från Lunds universitet.
Under tidigt 2010-tal undersöktes 266 män mellan 18 och 25 år som avtjänade ett fängelsestraff för vålds- eller sexbrott med fysisk kontakt. Denna studie, DAABS, Development of Aggressive Antisocial Behaviour Study, gjordes vid Lunds universitet.
Några år senare började André Tärnhäll, psykolog och forskare i rättspsykiatri, och hans forskarkollegor vid Lunds universitet, följa upp hur de 266 männens liv hade utvecklat sig.
Med hjälp av olika svenska register undersökte de bland annat brottslighet, sjukvårdskontakter och dödsfall i gruppen. Siffrorna de fick fram talade sitt tydliga språk: Mer än två tredjedelar av männen i DAABS-studien fortsatte en kriminell bana under den undersökta tiden. Från det att männen var straffmyndiga, 15 år, till att de i snitt var 28 år, hade de i genomsnitt dömts för 33 brott var. Mer än vart femte brott var ett våldsbrott.
Detta kan jämföras med den kontrollgrupp på 10 000 män i samma ålder som användes i studien. Där låg snittet på ett brott per person och det rörde sig sällan om våldsbrott.
Allvarlig psykisk sjukdom gav fler återfall
I en studie som ingår i André Tärnhälls avhandling har han tittat närmare på så kallad allvarlig psykisk sjukdom. Det definieras i studien utifrån något av dessa två kriterier: en historik av psykos eller bipolär sjukdom typ I.
– Mina siffror visar att de med allvarlig psykisk sjukdom hade återfallit i brottslighet fler gånger än de utan historik av sådana tillstånd, säger André Tärnhäll.
Var tionde deltagare i DAABS-studien hade just en sådan allvarlig psykisk sjukdom när ursprungsundersökningen genomfördes under tidigt 2010-tal. Gemensamt för många av de dömda männen var ADHD, allvarliga normbrytande beteenden i barndomen, tidig debut av alkoholbruk samt att ha blivit utsatt för fysiskt eller psykisk våld i hemmet. Utvecklingen av allvarlig psykisk sjukdom var särskilt starkt kopplad till allvarliga normbrytande beteenden i barndomen, visade analyserna i studien.
Fler fängelsedömda dog i förtid
I en ytterligare studie, som inte har publicerats än, framgår det att risken för förtida död var 16 gånger högre i gruppen med de fängelsedömda männen än i jämförelsegruppen. Vid uppföljningsstudiens slut var 18 av de 266 männen döda.
– Det är sedan tidigare känt att överdödligheten under, och särskilt efter, fängelsevistelser är hög, till exempel genom överdos, suicid eller hjärt- och kärlsjukdom. Men jag tycker det är anmärkningsvärt att av de som har dött av våld bland de totalt 10 266 vi har följt, återfinns alla i DAABS-gruppen, säger André Tärnhäll.
Sökte mindre vård för psykisk sjukdom
Trots de psykiska problemen i gruppen nyttjade de 266 personerna mindre psykiatrisk öppenvård efter undersökningstillfället än snittpersonen i jämförelsegruppen, visar André Tärnhälls resultat. Han kan se flera orsaker till det.
– Detta kan vara personer som sedan tidig ålder känt sig utanför samhället och som i vuxen ålder inte räknar med att få något egentligt stöd eller hjälp av samhällets tjänster – så de undviker hellre att befatta sig med vården. De egna psykologiska barriärerna för att söka hjälp kan alltså vara höga.
André Tärnhäll tror att det hade synts i brottsstatistiken om de som var i behov av vård för sitt psykiatriska tillstånd i stället hade behållit kontakten med vården. Om de till exempel hade fått mediciner för diagnosticerade tillstånd såsom ADHD, psykossjukdomar eller opioidberoende, skulle de kanske begå mindre brott.
Han anser att vården måste anpassas bättre till den här patientgruppen. Vården skulle behöva bli både mer lättillgänglig och uppsökande – och aktivt nå ut till individer i behov. Och sedan dessutom motivera dem till att själva söka vård samt hålla fast vid de vårdkontakter som de bedömts behöva.
– Fängelset är en kritisk punkt för att ringa in behov och erbjuda passande vård. För vissa är det lite mer lugn och ro där än ute i samhället. Insatserna behöver sedan följa med till frivård, kommun och sjukvård, säger André Tärnhäll.
Men helst, tillägger han, ska rätt insatser sättas in redan i skolåldern – gärna redan när beteendeproblematiken blir tydlig.
Vetenskaplig artikel:
Development of serious mental illness in young adult violent offenders: Early-life risk factors and long-term adverse outcomes, Psychiatry research
Avhandling:
Longitudinal Outcomes in Young Violent Offenders: Criminal Behaviour, Morbidity, and Mortality, Lunds universitet
